• Home
  • /
  • Löpning
  • /
  • 5.5 timmar på fjället- tur att vi hade Snickers med oss

5.5 timmar på fjället- tur att vi hade Snickers med oss

Vi skulle först springa en del av Vemdalen Fjällmaratons sträckning. Den från Storhogna till Bräckvallen och vidare upp på Medaftonshågna och ned mot ledkrysset där banan viker av mot Oxsjövålen. Vi var inte så sugna att springa samma väg tillbaka utan studerade vår karta i stugan och kartsök i jakt på stigar tillbaka. (Kartsök och ett grymt tips om det kommer jag återkomma till lite senare i veckan)

Vi såg en stig, en svartprickad vilket innebär att den kan vara svårnavigerad. Stigar häromkring är överlag svårnavigerade. Jag gjorde ett misslyckat försök för en vecka sedan när jag skulle cykla över fjället från Lännässjön. De större lederna är väl upptrampade men de gamla stigarna går ingen längre på.

Men har man karta, en kompass och lite äventryslust blir det bara roligt resonerade vi. Vi hade räknat ut att turen skulle hamna på runt 20 km och ha Bräckvallen som riktmärke efter vi rundat Märkesstenshågna.

Screen Shot 2016-08-21 at 20.56.20

Vi tog bilen upp på Storhognas parkering och tassade i väg i lätt duggregn. Uppe på fjället lättade dimman och solen försökte ta sig fram över Medaftonshågna. Perfekt temperatur runt 11 grader varmt. Vi tog det försiktigt över blöta stenar och ute på myren och spängerna innan Bräckvallen ramlade jag. Sträckte höger ben och kände en liten molande krampkänsla i vaden. Var lerig upp till låren. Men vid gott mod tassade vi vidare och plockade en cache vid en rasttall.

img_5526

Hasse passerar rasttallen innan Bräckvallen. Här är spängerna dåliga och hala men vyerna riktigt fina.

Vi njöt av den fina stigen upp på fjället efter Bräckvallen och konstaterade att alla deltagare på maran om två veckor kommer att bjudas på makalöst fina omgivningar. Vi pausade för att dela på en av de sex (?!) snickers vi har tagit med oss. Lite överkant tyckte jag innan vi sprang i väg. Så länge skulle vi inte vara ute att det behövdes ett helt lager godis tänkte jag.

img_5523

Efter Bräckvallen kommer marans segaste slakmota, en sådan där man kan springa uppför och med all säkerhet spränga sig. Ser ni att träden skiftar färg?

 

Vi gjorde en paus vid ledkrysset ned mot Oxsjövålen och kollade kartan och åt snickers igen. Stigen vi skulle ta låg ett par hundra meter längre fram. Trots snickers kände jag mig hungrig.  Hade bara frukost i magen när vi stack i väg.

img_5527

Bakom mig tornar sig Oxsjövålen upp. Dit ska alla deltagare, upp till toppen. Det blir en galet brant stigning.

Vi hittade  inte den där stigen. Vi irrade omkring mellan Märkestenshågna och Oxsjöfjället. Insåg efter en stund att vi var för långt upp och skråade ned till en svacka och hittade något som kunde liknas vid en stig. Den försvann sedan upp på fjället igen. Men det var roligt, kändes lite som fjällorientering och vi var inte vilse.

img_5528 img_5525

Vi såg så småningom ett tak på ett hus som fanns på kartan. Där skulle stigen passera. Vi sprang ned och tittade på stugan och följde sedan en bäck tills vi var lite vilsna igen. Men var vackert och vi var bland fjäll vi bara sett på kartan.  Som Stor-Kvällshögen som gjorde skäl för sitt namn. Efter en stund hittade vi stigen som därifrån var rätt synlig. Vi passerade fin fjällbjörkskog och lila ljungmattor. Jag studerade kartan och ställde kontrollfrågor till Hasse för att kolla av att jag navigerade rätt. Bitvis syntes inte stigen så bra.

img_3709

En stuga mitt i igenstans nedanför Oxsjöfjället. Här skulle vår stuga legat, då hade man fått vara ensam. Foto: Hasse

Vi gick de sista 8 km och hade sikte på Bräckvallen dit vi kom efter 4,5 timme. Vi tog den sista snickers vi hade med oss och jag var jättehungrig. Satt en stund utanför Fäbodvallen innan vi gav oss hemåt via myren igen. Jag fick lite perspektiv på hur lång fjällmaran är och att jag kanske inte kommer att hinna innan repet dras. Tänke att det skulle vara tråkigt att gå i mål när de flesta redan har gått på banketten.

När vi nästan var vid hotellslingan drog regnet in över Stor-Kvällshögen och Märkestenshågna. Det såg mäktigt ut och jag var glad att vi slapp få det över oss.  Vid bilen stannade klockan på nästan 22 km och tiden på fem och en halv timme. Tid i rörelse blev tre och en halv timme. Mycket tid till snickerspaus, kartläsning och stugtittande med andra ord. Skyndade oss hem och lagade middag. En hel dag på fjället, lite längre än vi tänkt oss och framförallt mer tid än vi räknat med.

Vilken tur att vi hade med snickers annars hade vi inte tagit oss hem. Turen blev i längsta laget men var skönt att få lite frisk luft. Vi hade ju ändå inget annat för oss i dag, mer än att vara ute och njuta av fjället.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

4 Comments

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: