Älskade saknade löpning


I dag fick löparskorna agera promenadskor. 40 minuter lugn promenad, det är ungefär så mycket som mitt knä tillåter, knappt det. Efter fadäsen med brännbollen har jag förstått att resan tillbaka till löpningen kommer att bli lång om jag ens når dit.

Jag var ju på gång och började få upp farten.
Verkligen börjat gilla det! Och jag hade fått kämpa för att lära samma
knä att tycka om att springa och sakta kunnat utöka distanserna för att
till slut klara av Lidingöloppet. Sen kom löparknät efteråt som jag också lyckades få bukt på.
Tanken var att jag skulle springa Jämtland på fötter nu i juli tillsammans med min lillebror. Jag får avstå det, målet är att kunna genomföra tjurruset i oktober. Första målet är dock att mycket försiktigt börja jogga när jag inte längre för obehag av att gå. Jag tänker inte ge upp! Tar lite av ilskan och jävlaranammat jag hade på bilden här, då under vidriga intervaller. Det blir en stor utmaning att klara av att komma tillbaka!

Jag saknar löpningen så det gör ont i kroppen nästan. Saknar
den där meditativa känslan som infinner sig, när benen bara rullar fram.
Saknar enkelheten i att bara ta på sig skorna och ge sig ut. Det
tidseffektiva. Framförallt nu när det är varmt och staden är vacker, 
eller de där stunderna med lite lätt regn och syrerik luft, vill ju
uppleva detta med löparskorna på.

Tack och lov får jag inte ont av att cykla. Det är jag glad för annars hade jag inte varit trevlig att umgås med och taptererna nedrivna.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

4 Comments

  • Cykling min passion

    juni 7, 2012 at 14:23

    Åh jag förstår verkligen din längtan! Skynda långsamt! Tur att du kan cykla i alla fall, fokusera på det man kan göra. Håller tummarna för dig att kroppen samarbetar och att du snart kan vara ute och springa igen!!

    Svara
  • Cykla med Karin

    juni 9, 2012 at 07:40

    Förstår inte riktigt din dragning till löpning 😉 Men förstår fullt ut din frustration över att inte kunna göra det man vill och älskar 🙁 Skönt att du har cyklingen ändå.
    Hoppas du ska kunna jobba dig igenom skadeperioden och att kroppen läker ihop. Du verkar ha den rätta inställningen iaf!

    Svara

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: