Maj springer i väg och jag halkar efter

Det är redan den 26:e maj och snart står juni för dörren. I morgon fyller Hasse år och Jag halkar efter i Majs höga tempo. Jag har privata mejl jag måste svara på och sånt måste jag göra direkt för att inte glömma. Samtidigt som jag känner mig lite avhängd för att prata cykelspråk har jag varit klok nog att erkänna för mig själv att det inte riktigt gick att arbeta heltid just nu. Det var jobbigt att sitta hos läkaren och säga det. Jag vill så gärna vara där jag var förut. Så jag har backat till 75% i fem veckor.

Även inledningen här lät dramtatisk är jag ändå tillfreds just nu. Kanske för att jag just lyssnade på min kropp och skalat bort en del sociala sammanhang eftersom de tar mycket energi just nu. Tråkigt men behövligt emellanåt. Trots att majs tempo är högt är det en ljuvlig månad. Allt vaknar till liv och de dagar som sommarvärmen kommer förlåter alla majs dagar av snöblandat regn, hagel och ensiffriga temperaturer. Maj i Jämtland brukar vara tjurig.

Jag har cyklat och sprungit mig igenom årets maj. Många timmar har jag hängt på berget och lite färre timmar på stigarna i Torvalla. Jag har cyklat ut till Böle för att få köra roliga stigar och cyklat hem igen. 24 km transport för en mils fincykling. Värt ändå. Jag har till och med tagit ut racern en gång. En sån där kväll när Storsjön låg blank som en spegel tills jag hade rundat den och var på väg hem. Då kom motvinden. Egenltigen hade jag tänkt att springa långpass men fick för ont av skavsår jag tidigare drog på mig när ÖP-magasin hälsade på och pratade cykel och jag gick i cykelskor i regnet.

Jag har inte bara tränat utan fotat mycket. Varit ute mycket. I skogen och nere vid sjön. Följt hur fågellivet kommit igång. Samlat bilder på hög som jag ska ta redigera allt eftersom. Det har varit fint att följa våren på så nära håll i år. Det händer mycket på vår gård och jag är lycklig som får höra storspoven när jag sitter på balkongen, se hur åkrarna blir gröna och se svalorna segla över taken. Gå rakt ut på en grusväg och ned till sjön. Det är livskvalite för mig.

Till sist så bjöd maj på en ny bekantskap för mig. En Norna. En vacker orkdié som blommar just nu på ett väldigt litet avgränsat område. Vi åkte dit i förmiddags och trots det mulna vädret blev det ändå fint ljus i skogen och den lila lilla blomman stod ut så vackert!

9

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: