• Home
  • /
  • Skidor
  • /
  • Träningen inför Nordenskiöldsloppet

Träningen inför Nordenskiöldsloppet

img_0153-4.jpg

Vid vändningen vid Granudden. Jag var lika glad där som under resten av de 20 milen jag åkte.

Jag och min sambo kommer  som jag skrivit om tidigare att åka Nordenskiöldsloppet nästa år. Skillnaden från förra året är att banan blir 22 mil som det ursprungligen var tänkt i år. Då kom våren emellan och både bansträckning och antal mil fick justera. Bansträckningen nästa år blir lite annorlunda mot vad jag åkte och mot den bansträckning som kördes på 1800-talet. Dock kommer det att vara lika stakvänligt. En annan skillnad är att vi inte kommer att ha support längs med banan så som jag hade. Det gjorde enormt mycket att Hasse väntade i utvalda depåer med lite extra energi eller bara lite peppande ord. Det var något att längta efter och fokusera på när det gick lite tyngre.

Jag hade tänkt att skriva ett inlägg om hur jag tänker inför loppet och därför passade det bra att faktiskt få två frågor på det. Dessutom ramlade det in en fråga via meddelande på Facebooksidan av en tjej som frågade hur många mil jag hade i benen innan loppet.

Karolina frågade;

Hur mycket skidor planerar du att åka för att klara det långa loppet i Jokkmokk.

Toves fråga; 

Jag tycker du var (ÄR) galet imponerande och inspirerande som skidade Nordenskiöldsloppet. Nu när du ska göra det igen, hur går dina tankar runt förberedelse, uppladdning och målsättning med ett genomfört lopp i bagaget?

Det slog mig häromdagen, eller rättare sagt Hasse poängterade att jag faktiskt är en av inte så många som har erfarenhet av loppet. Det som nu ska gå för andra gången om man inte räknar med premiärupplagan för 111 år sedan. Det är faktiskt lite häftigt. De här förberedelsena, tankarna och uppladdningen skiljer sig egentligen inte så mycket från hur jag tänker inför Nattvasan på 9 mil i år bortsett från att Nordenskiöldsloppet är mycket längre och Nattvasan blir på skejtskidorna.

Förberedelser

I år har jag mer tid på mig att förbereda mig på bästa sätt. I fjol vann jag startplatsen 50 dagar för starten av loppet. Det är i sammanhanget inte så mycket tid. Tidigare har jag åkt Öppet spår i februari. Tränat målmedvetet inför det med mycket fokus på distans och mot slutet en del intervaller. Förra året köpte jag ingen startplats och tvekade ända in i slutet om jag skulle åka eller inte. Vilket jag heller inte gjorde och inte heller tränade jag så strukturerat. Visst åkte jag mycket skidor men mest efter lust och känsla.  Jag skrev ett inlägg 23 dagar före start om min skräckblandade förtjusning att ställas inför min största utmaning någonsin. Om hur jag låg till med träningen och tankarna inför. Jag hade ingen aning om hur kroppen skulle reagera på att skida i ett dygn, inte om jag skulle klara av det mentalt och om jag skulle ta mig i mål.

Nu har jag mer tid och loppet har funnits i tankarna sedan en lång tid tillbaka. Jag fick med mig värdefull erfarenhet. Om både vad som fungerade bra och vad som jag behöver utveckla eller ändra på inför loppet.

Framförallt kommer jag att lägga in mer specifik stakträning under vintern och börja med tidigare än vad jag gjort föregående år. Det får bli en blandning av kortare lite styrkemässiga stakpass och lite längre för att vänja kroppen. Jag kommer också att fokusera på lite längre intervaller på tröskel. Jag gjorde några riktigt bra pass i vintras där intervallerna låg på 10 minuter. Korta rena vO2 intervaller kommer jag inte att köra så ofta. Det handlar mer om att vänja kroppen att åka långt och länge och inte hänga med i ryck utefter banan.

I fjol la jag in ett par pass på 4 timmar. Varken mer eller mindre. 4 timmar på distanspuls. För att vänja kroppen att hålla på länge. Dessa pass bestod i huvudsak av ren stakning eftersom bansträckningen från början skulle innehålla få höjdmeter och mestadels åkning över sjöar. Nyckelpass och de pass som stärkte mig mentalt var de som jag enbart stakade. Eftersom jag mest utför min skidträning i Vemdalen med omnejd är det svårt att hitta riktigt platta skidspår men det finns. Jag tränade också att staka uppför och i kuperade spår för att stärka min överkropp och träna teknik.

Det är pass som jag kommer att lägga in tidigare i år. Rena stakpass, pass på 4 timmar och ett par pass där jag håller på i 6 timmar. I lugnt tempo och i ett tempo jag plnaerar att hålla under loppet eller vart fall strax under. Om passen hamnar på 4 mil, 6 mil eller bara 3 mil har ingen betydelse. Det här däremot tiden.

Matrialmässigt kommer jag åka på de skidor jag åkt på de senaste åren. Byter ingenting som fungerar bra. Vi vallade själva och kommer även att göra det nästa år. Det fungerade bra även om det var klisterföre med varierande temperaturer. Det finns vallaservice inför och under loppet men de pengarna kan vi lägga på annat. Som startavgiften. Jag har också ett bra hum om vad jag behöver ha på mig och ta med mig under loppet. Det som jag oroade mig mycket inför.

Hur många mil inför?

Förra året hade jag ungefär 56 mil på klassiska skidor och 36 mil på skateskidorna. Det är inte mycket men å andra sidan räknar jag inte mil i första hand. Milen är inte det viktigaste. Det tycker jag däremot träningstiden är och vad jag fyller skidpassen med så som jag skrev ovan.  Jag visste på förhand att jag klarar 90 km. Det hade jag gjort 5 gånger innan. Jag har också klarat att vara ute i nästan 11 timmar med stopp inräknat. Det var vad mitt första Öppet spår slutade på i tid.

Så jag kommer inte att börja räkna mil i år. Jag kommer att se till att jag får tid i kroppen och fylla den med vettig träning mer än att jaga kilometer.

 

Uppladdning

Sista veckan inför loppet kommer jag att vila mycket, trappa ned och bara underhålla det som jag byggt upp. Jag lyckades bra i fjol även om jag kände mig krasslig och trodde jag skulle bli sjuk. Kroppen behöver vara utvilad och på ”tå” när det är dags för start. Det vore dumt att komma nedtränad. Jag var rejält sliten veckan innan viloveckan i fjol. Genom att ta det lugnt och vila kunde jag få ut allt det som jag byggt upp innan.

Vad gäller kosten gör jag som jag brukar inför längre lopp. Jag höll på i 15 timmar sist. Det går inte att äta tillräckligt mycket för att det ska räcka hela vägen. Kolhydratsdepåerna gör man av med ganska snabbt. Å andra sidan går man mest på fettdrift under ett så långt lopp. Jag var inte hungrig under de där 20 milen och kunde fylla på lite i taget. Det gick inte många gels men däremot många energibars, bananer och ett varmt mål mat efter 16 mil. Så inför loppet ser jag till att äta lite extra, inte äte något som jag inte är van att äta och försöker att få i mig ordentligt med frukost på morgonen.

Sömnen är viktig. Det gör inte så mycket om man sover dåligt natten före en tävling eller ett lopp. Det hör nästan till att vara nervös och inte kunna sova. Har man sett till att sova bra och lite extra dagarna innan klarar man sig bra även med lite sömnbrist precis innan.

IMG_0733

Jag längtar efter långa vägar av skidspår, längtar efter Jokkmokk och Nordenskilöldsloppet. Att stå precis här och veta att jag är på väg tillbaka mot mål!

Målsättningen

Det är svårt att sätta ett mål för loppet.  Skidor en svår sport i det avseendet. Så mycket hänger på före, vallning och dagsform. Blir det ett år med blöta och tunga spår tar det längre tid oavsett hur stark jag är. Är det ett år med jämlika förhållanden som det var sist finns potential att det ska gå fort. Nu blir loppet två mil längre vilket också påverkar tiden och inte är jämförbart med min gamla.

Under ett sådant här långt lopp kan det hända mycket som påverkar både tid och målgång. Ett litet skavsår, ett fall, en bruten stav eller att magen kraschar. Eller att man blir för kall, går tom på energi och vätska. Saker om man inte alla gånger kan råda över. Trots minutiösa förberedelser är den en chansning att åka 22 mil. Så en bra målsättning är helt enkelt att försöka komma i mål!

IMG_0732

20 mil och lite över 15 timmar senare. Jag var rätt trött. Nästa år ska jag åka igenom den där portalen igen.

 

6

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

3 Comments

  • Karolina

    november 2, 2016 at 13:34

    Ni kommer lyckas bra båda två 🙂 kul att ni gör det tillsammans. Jag är grymt sugen, men jobbar hårt med det mentala då jag haft en tung period i mitt liv. Har åkt vasaloppet och de var mycket roligt. Tränar nu för nattvasan. Men ska först klara av ett maratonlopp på Jamaica i början av december. Ska försöka jogga det med glädje, inte jaga klockan, och njuta, (om det nu går i värmen) Nattvasan blir speciell då min dotter kommer åka fort och jag får hänga på så gott det går. Jag gillar utmaningar och är grymt sugen på 22mil på skidor. Du inspirerar mig som vanligt. Tack för din grymma blogg.

    Svara

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: