Fem saker att längta till
Omslagsbild: Hasse Gustafsson
Det skvalpar utanför mitt vardagsrumsfönster. Det går en hängränna där från taket och när det regnar eller töar låter det högt. I takt med ljudet kommer längtan efter våren på riktigt. För även om mars med stor sannolikhet kommer att bjuda på ett par omgångar snö blir det inte riktigt som det varit. Även om minusgraderna kommer tillbaka fattas det där snöulliga och krispiga. Idag har jag längtat lite särskilt mycket efter våren, cyklingen och allt annat som legat lite på is under vintern. Jag tog en eftermiddags- och sluta-jobbetpromenad i lätt duggregn på blöta gator som tinat fram och ett par varma plusgrader. Även om det är långt kvar till torra stigar i Jämtland kan man längta lite ändå.
Och varför inte lista de där fem sakerna som jag längtar lite extra mycket efter just nu?
Vårskejten och vårfjällcyklingen. Jamen jag längtar så efter varma soliga dagar när snön fortfarande är lite hård och bär både skejtskidor och fatbikedäck. När fikaturerna är ungefär lika långa som själva träningspasset. Eller träning och träning. Nej det handlar mer om välbefinnande och tid att tanka energidepåerna fulla! I bland är den där tiden för vårskej och vårfjällcykling en dag eller två men de sätter sig i minnet.
Att cykla stig och utför på berget. Få cykla i shorts, ta mig knäskydd ch ryggskydd och bli svettig under hjälmen på väg upp för berget. Känna pirret av skräckblandad förtjusning när det brantar på, blir klurigt och lite tekniskt. Och tidigt på säsongen lite väl spännande av kvarliggande snö eller is. Vad jag längtar. Och inte blev suget mindre när jag fick hem mina nya fina sobra pedaler till endurohojen och Hasses nya cykel står som en fin inredningsdetalj i vardagsrummet.
Att springa på Frösön när vårkvällarna är långa och ljumma. I fjol sprang jag i april. Över sommarhagen med lätta fötter. Jag hoppas så att min fot kommer bli lite bättre och knät återigen kommer hålla för löpning. Det är avhängt på om rehaben för foten blir av och att jag sakta men säkert kan smyga i gång. Och jag är motiverad. Klart jag ska springa på Frösön igen!
De där första stigturerna på Andersön. Jag återkommer till stiglängtan. Men de där tidiga vårturerna där är underbara. Fortfarande med dubbdäck och emellanåt lite snö och is. Men också torra stigar där solen ligger på. Stigar som jag längtar till men sedan låter vara när sommaren kommer och ön besöks av så många barnfamiljer och vandrare. Då vill jag inte vara i vägen. Redan i början av april cyklade jag stig på Andersön i fjol. Håller tummarna att det blir lika tidigt i år.
Jag längtar annat än träning också. Som att få tillbringa tidiga vår- och försommarmornar i skogen. Med kameran och det stora objektivet jag använder för fågelfoto. Höra hur det sprirar av liv och se hur det växer under bruna höstlöv. Se hur ljuset dansar mellan trädstammar och dricka morgon innan jobbet drar i gång.
Vad längtar du efter just nu?
2One Comment
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
Morgonkaffet på uteplatsen i tidig morgonsol. Det är ett säkert vårtecken 🙂