I huvudstaden

Är ute och flänger, utbildning i ICF, ett metodstöd för behovsbedömning inom äldreomsorgen.


Tog flyget till hufvudstaden, panikångest innan och under flygning. Molnigt och skumpigt. Frukosten för liten och allmänt jobbigt. Feg krake jag är.


15 minuters lite förvirrad promenad till Snickarbacken och Finlandshuset. En dag i skolbänken och känslan när man inser att man kan allt och nivån ligger på basic. Trött. Dessutom sitter 4 personer och hostar i kapp, snorar och fräser. Jag drabbats åter av panik, en och en halv vecka kvar till Öppet spår, smitta, nej tack!


Sprang på en tunnel, hade hört att det skulle finnas en. Jag känner mig lätt förvirrad, allt är stort, extra allt av allt. Längtar hem till snön, min gata i stan, liiite mindre folk.


Fast å andra sidan är det inte så dumt att bara ligga i sängen på Rica Hotell på Kungsgatan. Har fått morgonrock och tofflor. Jag har det rätt bra. Väntar på att gå ut och äta och sen återgå till sängen! I morgon eftermiddag flyger vi hem. Jag tar två vilodagar för kroppen är riktigt trött och energiunderskottet är högt, mat,mat.

Dessutom har vi lite skoj på gång,bla jag och Hasse. spännande saker. Det får bli tisdagens cliffhanger.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

5 Comments

  • Katja

    februari 12, 2013 at 18:35

    Jäkla Stockholm, blir småförkyld varje gg jag är där… Alltid nån jäkel som hostar rakt in i en på tunnelbanan el så :/ Undvik kollektivtrafiken. Men visst är Sthlm vackert! Kram

    Svara
  • admin

    februari 12, 2013 at 19:39

    Katja- ingen tunnelbana men Arlanda express med hostade människor. Fy:( jo den är det! Även om jag tycker att det är lite för stort och lite för mkt folk.

    Lina- fy hoppas ni båda blir pigga snabbt. Jag har ju haft en omgång och tycker att det borde räcka. Huu,

    Svara
  • admin

    februari 14, 2013 at 12:37

    Kim- Tror nog att man blir det, ungerfär som att ha barn, de första dagisveckorna är hela famlijen sjuk, sen klarar man sig från bacillerna. När de kommer upp i skolåldern är man aldrig sjuk själv.
    Sen blir jag supernojjig, jag skulle kunna isolera mig själv från andra i sådana här tider, lite sjukt kanske och tur nog inte genomförtbart. Men ändå.

    Svara

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: