Vertex velo!

Bilder från backsprinten, killen med blåa hjälmen körde upp på en treväxlad cykel, det är prestation det!

Vi var i väg och kikade på backsprinten i fredags, tyvärr var det inte så många startande, vädrets fel måhända. Men de som körde gjorde det med bravur, att ta sig upp för lövsta upp till Frösötornet är ingen barnlek, jag undrar när jag själv ska prova på.

I går startade vi på 5 milarn, jag hade haft både prestationsångest och magont, tänkte hoppa över. Har varit krasslig i veckan och känt att formen legat någonstans på nybörjarnivå, lika med noll. Nervös stod jag i startfållan i går och bedömde mina konkurrenter och tänkte att det håller så länge som det håller. Det är en rent ut sagt vidrig start, först genom badhusparken efter kommisariebilen, upp till Bergsgatan sedan släpps man att ta sig förbi Frösö Zoo och Tanne, uppför uppför och det i kombination med cyklister överallt som vinglar både åt det ena hållet och det andra. Sedan Valla Norra, backen som jag aldrig kommer att tycka om, det är där det spricker upp, många kör sig slut redan där, jag gjorde det i fjol. I år bet jag i hop och höll hela vägen upp.

Det var en slitsam runda i går, låg tillsammans med ett par tre stycken och drog mycket, försökte komma i kapp en liten större grupp vilket vi gjorde när vi åkte nedöver Krokom. Där kunde jag äntligen vila litegrann och samla krafter. I Dvärsätt delar sig sträckan, de som åker 10 mil svänger upp mot Rödön i gen och vips var jag helt själv, i ett par sekunder, sedan kom två cyklister och bara drog förbi. Jag var inte beredd och fick jaga i kapp i ett par km. Vid golfbanan hade jag hjul på dem. Vi växeldrog korta stunder fram till Ösa-backen, där tappade jag dem igen. Kikade snabbt bakåt och trodde jag såg en stor klunga. Det fick mig att pressa lite mer och lite hårdare, vid Ås-skola var jag i kapp igen och fick dra största delen nedför Ås-backen. Vi höll i hop ända upp till Ica-Maxi sen splittrades vi. Sista biten är rena bersgklättringen, upp vid skidstadion. Jag funderade helt allvarligt på att kliva av cyklen och springa, det hade gått fortare. Jag funderade även på att hoppa vättern, ”varför jag gör detta”? Den känslan var borta jag när kom ned mot mål och hörde att jag första dam! japp, jag fixade det.

Åkte mycket snabbare i år, och överlag var det snabbare cyklister, Magnus kom tre i fjol, åtta i år och körde på bättre tid. Min tid stannade på 01:33:44, i fjol låg den på 01:42:14. I år hade jag 15 minuter ned till andra dam. Med andra ord finns formen kvar och jag har utvecklats bra i vår. Nöjd är jag. Bankett i går, jag van ingen cykel, men Magnus kammade hem ett pris som jag fick, en jättesnygg cykeltröja från pearl izumi. Mors dag kom lägligt!