En sådan där ledig dag och examen 

Bonusledigt kan man kalla den här fredagen. Ledig utan egentlig anledning mer än att jag ville vara det och hade en tanke att cykla en extra sväng på dan efter morgoncyklingen. Så jag tog en flexdag. Firade det med att övertalas att hänga med ut till Fugelstas stigar i går.

Vi härjade i två timmar, drack kaffe och åt bullar innan vi tog bilen tillbaka till stan. Jag somnade nöjd över att jag åkt mitt bästa på stigarna där och klarat många tekniska svårigheter. Benen skönt möra.

I morse slog regnet mot sovrumsfönstet och 4 modiga plusgrader stod tempen på. Happymisärmorgon. Jag letade fram vintercykeljackan och funderade en stund på om vinterskor skulle vara det bästa. Men någon måtta får det vara. Sommar då gäller sommarskor (och kalla tår)

Åtta tappra mtb-cyklister och två landsvägscyklister rullade i väg åt varsitt håll. Jag trampade igång ett par sega ben som efter halva rundan blev sprättiga och tog ett par fina strava-tider.

Stor hotellfrukost och sedan lika stora planer att uträtta lite stordåd hemma som att vika in tvätt, skriva lite som ska skrivas klart, kanske städa och packa. Somnade i stället på soffan till en lång video från långa lugnet. Vaknade efter 2 timmar och undrade vem som skalade potatis. Insåg sedan att det var ljudet från klippet och jag somnade om.

Det blev inte så mycket gjort mer än att ta hand om tvätthögen som skulle tvättas. Jag behövde sova. Punkt slut.

Vid halv fyra i lite fler plusgrader mötte vi dottern på trappan till Stora kyrkan. Hon i tunn sommarklänning och klackskor. Beredd att lämna grundskolan bakom sig. Vi trängdes med andra föräldrar i kyrkan och jag grät. Över stolthet, över hur fint hon sjöng och det faktum att min lilla tjej har växt upp och snart lämnar hemmet. Eller kanske inte riktigt ännu men snart. Hon den fina, omtänksamma och känsliga tjej som ger mig så mycket kärlek och sprider glädje. På trappan efteråt var det hon som grät så sminket rann och vi inte kunde göra annat än att skratta åt situationen. Lycklig, ledsen och stolt på en och samma gång.

Nu sent om sider sitter vi i bilen på väg till stugan. Det spöregnar.

Det var en sådan där ledig dag, en vardag fast ändå inte.