• Home
  • /
  • Skidor
  • /
  • Skidtema- att köpa längdutrustning

Skidtema- att köpa längdutrustning

IMG_0285

Skidor är glädje. Det kan min dotter skriva under på! Jaktstugans lilla vindskydd poserar hon framför. En sådan där glittrande februaridag.

Det första inlägget i skidtemat på bloggen blir en liten guide till dina nya längdskidor. Jag tänker att det är ett bra inlägg att börja med. Att köpa skidutrustning kan kännas svårt. Butikerna lockar ofta med bra priser på paket. Det finns stavar, skidor och pjäxor i olika prisklasser. Skidor med olika belag och bindningar som bara passar en viss sko och butiken vill sälja det allra bästa till dig. Det är en djungel och är vet man inte riktigt vad man är ute efter eller vad allt betyder är det inte lätt. Jag ska försöka att ge dig några råd på vägen mot dina nya skidor.  Är det något du vill tillägga eller saknar så lämna en kommentar!

Först och främst

En komplett skidutrustning kan bli en dyr affär då det lätt drar i väg när man väl står i butiken. Förered dig innan med att fundera på vad vill med din skidåkning.

  • Ska du åka klassiskt eller skejt?
  •  Några sporadiska pass under vintern?
  • Tänkte du åka skidor som komplement till din vanliga träning eller har siktet inställd på något motionslopp som Tjej/halv- eller Vasaloppet/Öppet spår?
  • Vill du valla själv eller bara kunna åka ut i spåret när lusten faller på?
  • Vilken budget har du?

Beroende vilken ambitionsnivå du har, var du väljer att köpa din utrustning kan du få ett paket med skidor, bindning och pjäxor från 3000 kr och uppåt.

Vilken typ av skida?

Skejtskidor åker du inte med i det klassiska spåret utan på den breda skejtbädden bredvid. Fristil kallas det på tävlingar och åkstilen liknar den vid skridsko.  Skejtskidor är kortare och har ett hårdare spann, dvs mitten av skidorna detta för att du ska kunna skapa tryck och kunna glida ut. Sidan bör vara ca 0-15 cm längre än din kroppslängd. Skejtskidor ska du inte valla med fäste utan enbart glid.

Skidor för klassisk åkning är längre och har ett mjukare spann till skillnad från en skateskida. Detta för att du ska kunna trampa ned skidan i spåret och på så sätt få fäste. Dessa vallar du både för fäste och glid. En klassisk skida bör vara 20-30 cm längre än din kroppslängd.

Siktar du på att åka ett lopp på skidor är det att föredra att leta efter ett par med lite bättre belag som går att stenslipa vid behov och helst sådana som du kan fästvalla själv om du väljer en klassisk skida. Dem kan du nämligen sätta tejp på och slippa burkvalla. Det går fint att åka en Halvvasa/Tjejvasa eller Öppet spår på. tejp.  Däremot får du glidvalla emellanåt. Det kan du enkelt lösa med flytande glidvalla och det kommer jag att återkomma till i en vallaguide lite längre fram.

Köpa nytt eller begagnat?

Jag skulle rekommendera dig att köpa nya skidor. Framförallt när du köper skidor för klassisk åkning. Det är viktigt att skidans spann passar dig. Skidor köper man inte utefter längd utan utifrån din vikt och din åkstil. Köper du en begagnad skida är det svårt att veta om personen som säljer väger som du och om spannet passar. En tyngre åkare behöver ett hårdare spann och en lättare åkare ett mjukare.

Är spannet för mjukt påverkas skidans glid eftersom skidan ligger mot snön. Är spannet för hårt är det svårt för dig få fäste oavsett hur bra du vallar. Det med bakhalt som följd. Det är med andra ord det viktigaste i ett skidköp att få en skida som passar just dig. Är du en ovan åkare är en skida med hårdare spann oftast svårare att åka med. Enklare skidor för nybörjare har oftast ett snällare spann. Strunta därför i säljargument som att skidorna går i världscupen.

Därför ska du köpa skidorna hos en handlare som är duktiga på hitta en skida som passar, som kan mäta ut dina fästzoner och se till att du får ett spann som passar dig. Skulle handlaren låta dig prova skidan innan är det ett stort plus. Då kan du själv jämföra och känna efter. Så våga be om hjälp!

Köper du begagnat gå till en butik och få dina fästzoner uppmätta så du vet hur du ska valla eller fästa din tejp men räkna med att skidan kanske inte passar dig eller att det går att få till fästzonerna perfekt.

Vallningsfritt kan vara ett alternativ

Om du inte tänker åka så mycket under vintern och bara vill kunna ta dina skidor direkt ut i spåret kan vallningsfritt vara en bra idé. Det kanske inte är valet om du tänker åka längre lopp och har tidsambitioner. Nu finns det modernare vallningsfria skidor som faktiskt fungerar jättebra. De allra flesta skidmärken har sin variant och olika namn på dessa. De gamla fiskfjällsliknande skidorna som fanns förr är ett minne blott och inget du ens ska tänka tanken att köpa.

Många vallningsfria skidor har en stighudsliknande fästzon som ska fungera för de flesta förhållanden och inte suga så mycket glid som de gamla fiskfjällsskidorna gjorde. Glidytorna ska dock fortfarande vallas. En fördel med vallningsfria skidor är att du slipper fundera på valla och tejp och har en skida som fungerar även om det är besvärligt före runt nollan. Stighudarna eller håren som sitter under byter man efter en säsong.

Många elitskidåkare har en vallningsfri skida att träna på och utvecklingen går som sagt framåt.

Välja skidor utifrån pjäxa

Det är faktiskt inte ett dumt råd. Hitta en pjäxa som sitter skönt till att börja med sedan väljer du skida. Lockas inte att köpa värstingmodellerna. De är oftast alldeles för hårda och styva och inte lika fodrade eller bekväma som de lite billigare som är mer inriktade på mer komfort. Du behöver lite stöd för foten. Återigen fundera på hur mycket du tänker åka. Tänker du åka motionslopp- välj då en lite bättre pjäxa, någon gång i bland och i lugnt tempo- en med mer komfort. Dock ska inte köpa en turpjäxa eller det allra enklaste.

Skatepjäxor och pjäxor för klassisk åkning skiljer sig i från varandra. Skatepjäxan är styvare har ett högre skaft och ofta en rem du drar runt nedre delen av vaden vid kanten av pjäxan. Detta för att skapa stöd för foten och vara mer flexibel för foten som har ett annat rörelsemönster. En pjäxa för klassisk åkning har ett kortare och mindre styft skaft. Foten rör sig inte på samma sätt som vid skejt. Det går inte bra att åka klassiskt med en skejtpjäxa och vice versa. Det finns så kallade kombipjäxor som fungerar till båda åkstilarna men de är sällan optimala för någon av åkstilarna. Så köp den pjäxan som du har skidor för och väljer du både skate- och klassiska skidor satsa på två pjäxor.

Vilken typ av pjäxa du väljer styr valet av bindning. Bland annat använder pjäxmärkerna Fischer och Rossingnol NNN/Rottefellabidningssystemet och Salomon och Atomic SNS-systemet. Har du en pjäxa för NNN-systemet passar det inte för SNS och vice versa. SNS-systemet ”borras” in i skidan medan NNN skjuter du fast och justera dina bindningar upp och ned för att få mer glid alternativt bättre fäste. Bara för att du har en pjäxa från tex Fischer behöver du inte åka på Fischerskidor. En NNN-bindning kan du montera på en Salomonskida om du vill. Butiker brukar annars rekommendera att man håller till sig till märket. Längdpaket håller ofta den linjen.

Vilka stavar ska du och ha vilken längd?

Stavar skiljer sig inte åt mellan skate och klassisk åkning mer än att stavar för skate är längre än en stav för klassisk åkning. Generellt säger man att stavar för klassisk åkning ska vara 30 centimeter under din kroppslängd och stavar för skate ska vara runt 15-20 centimeter kortare än kroppslängd. Det blir inte lättare att staka i klassisk åkning med längre stavar såvida du inte är på en avancerad nivå och har tränat att åka med längre stavlängd.

I bland ingår det stavar i butikernas längdpaket men oftast inte. Stavar finns i alla prisklasser, från någon hundralapp upp till flera tusen kronor. Stavar finns i olika matriel från de enkla i aluminum, till de med komposit och de med kolfiber. Aluminumstav väger mer och är inte lika styva som en stav i komposit eller kolfiber. Ju mer kolfiber det är i en stav desto högre är priset. En ren kolfiberstav väger lite men kan lätt gå av. Värt att tänka på. Ju styvare staven är desto mer kraft får du ut i varje stavtag. En lättare stav ger också en skönare pendel (hur staven beter sig på tillbakavägen). Åker du mycket vinner du på att ha en lättare stav som gör dig mindre trött. Stavar är en sak som du kan uppgradera dig med längre fram.

11589464136_da821036b9_o

Kontrollrem. Sitter bättre runt dina händer än vad öglorna gör.

Det allra viktigaste när du köper stavar är att välja en stav med korkhandtag och en riktigt kontrollrem. Ett handtag i plast blir kalla vintertid och bidrar till att du fryser mer om händerna. Kontrollremmen ger dig mindre trötta händer. Du ska egentligen inte hålla staven så hårt när du åker skidor och kontrollrummen gör att staven sitter kvar trots att du släpper handtaget när du för den bakåt. En ögla som vissa billiga stavar har kan ge kramp i händerna, det är lätt att tappa staven och allt annat än skönt för dina händer. Öglor fungerar när du går på tur.
Utseendet på kontrollremmen skiljer sig beroende på vilket märke det är men funktionen den samma. Kontrollremmar finns i olika storlekar så prova ut din storlek med de handskar du avser att åka skidor med!

Ett bonustips är att köpa en stav med lite större trugor eller att köpa till extra trugor. Rena racingstavar har oftast små lätta trugor som inte är optimal om spåren är lösare. Staven sjunker ned och du får inte ut den kraft du lägger ned i staven. Den lilla extravikt som ett par större trugor medför känner du knappast av. Satsa i början på en lite större truga. den extravikten kommer du inte känna av. Jag själv föredrar en stav där jag kan byta truga utan att behöva limma om.

Sammanfattningsvis

  • Fråga dig själv hur du tänker åka skidor och utgå i från det. Ska du bara åka lite under vintern räcker det gott med en lite billigare skida, bindning och sko eller kanske vallningsfria skidor.
  • Skateskidor och skidor för klassisk åkning skiljer sig åt.
  • Var noga med få skidan utprovad för just dig och våga be om hjälp i butiken. Skidan väljs ut från din vikt och åkstil inte din längd på kroppen.
  • Satsar du på något längre lopp som något under Vasaloppsveckan är det klokt att lägga pengar på ett par skidor med bra belag som du kan slipa om flera gånger. Ett par skidor med bra belag har du nytta av i många år framöver.
  • Köp inga stavar med enbart en ögla för dina händer. Det ska vara kontrollremmar och staven ska ha korkhandtag. Se till att köpa en stav som känns styv. Du får bra stavar utan att lägga ned en förmögenhet. Stavar kan du uppgradera sedan.
  • Välj en pjäxa som känns skön och utifrån det bestäms vilket bindningssystem du ska ha.
  • Att köpa paket av skidor och bindning är inte dumt. Du får på många ställen hjälp att montera bindningen i butiken till en billig penning.
  • Om du är nybörjare låt gärna butiken mätta och slipa dina skidor. Ligger det paraffin på vilket det kan göra ska du be att de sicklar och borstar bort det. Att göra det hemma utan vallaställ och nödvändiga redskap går inte.

Lycka till med ditt köp!

img_6943

Det är magi. Snöulliga träd, ett par skidor under fötterna och ett skidspår. Det kan inte bli bättre. Bild från den 6 november 2016 när Storhogna levererade julkortskänsla.

I nästa inlägg pratar vi om hur du bäst tar hand om dina skidor. Kanske har du ett par stående hemma som du inte gjort något åt? Det går att ordna relativt enkelt!

8

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

7 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: