Inget glid men grymt fäste

Tempen sjönk ännu mer i går, när jag kom upp på ÖSK stod mätaren i bilen på blyga 4 minusgrader. Det är omslag verkligen, från -21 och ned nästan till sommarvärme. Det var för övrigt inte draget spår uppe vid Remonthagen, bara pistat.
I går fick jag slita, verkligen slita, inget glid, överdrivet bra fäste däremot, det var som att staka i klister. Sällskapet har någon gång sagt att tejpen inte fungerar så bra vid mildare väder, den var det enda som funkade i går. Dock så var det fler som gled sakta. Det är lite käckt att åka runt och skylla på dåligt glid, inte att man har total brist på teknik eller saknar överkropp. Lite av svagheten måste jag få skylla på styrketräningen dagen innan.
I vilket fall som helst höll jag ändå ett skaligt tempo, blev två varv, 6 km, på runt 33 minuter. Är runt springtempo nu. Efter första varvet började skavsåren göra sig till känna, hemma såg jag att plåstret hade halkat ned. Tänkte först ta ett tredje varv men vände. Bra var väl det, skidtävling i går nämligen som började nästan precis när jag klev av. Vill liksom inte vara i vägen. Felet jag gör, som jag även såg hos andra i går att jag stressar upp mig själv när någon kommer bakifrån, tekniken tappar jag och så får jag ör mig att stanna upp medan de passerar, trots dubbelspår. Fortsätter jag så kommer jag att stå still i Öppet spår. Jag måste helt enkelt tänka bort alla andra omkring och bara åka. För när jag väl får upp farten och rytmen går det riktigt bra bitvis.

Nu är det gratis att åka uppe på ÖSK, som det snöar i dag lär många av spikbodarnas spår vara preparerade till veckan. Vilket paradis jag bor i, spår så långt ögat kan nå! Varför har jag inte gjort detta innan?

I kväll är det RPM med efterföljande spinningmöte. Innan det sista kvartsamtalet med Cissi ute på Böle. Blir en lång dag.