Vad gör en bra instruktör?
Så här efter nyår brukar passen på gymmen var fullbokade, många ska infria sina nyårslöften. Det håller i sig ett tag, sedan droppar många av. Sen kommer nästa våg någonstans på senvintern/våren när sommarformen ska slipas och putsas. Alla välkända ansikten blandas upp av nya. Vissa återkommer varje dag, andra lite sporadiskt. Det är lika roligt varje gång en ny termin drar i gång men också lika tråkigt att inte alla stannar kvar och fortsätter. Inget fel på mina spinningstammisar, inte alls, de förgyller mina pass, men glädjen när någon ny som aldrig spinnat förut återkommer och fastnar. Som man sen ser på andra pass och blir en av de alla välkända ansikterna. Det känns lite extra i instruktörsjälen!
Jag försöker alltid att ta lite ”extra” hand om nya deltagare, göra dem sedda och försöker att få dem att komma tillbaka. Inte enbart till mina pass utan lika gärna till alla andra. Många är tvärr livrädda på att gå ett spiningpass, ”jag kommer att dö!”, eller ”jag måste komma i gång med träning innan jag provar, två vanliga missupfattningar. Lika stor missuppfattning, tyvärr bland yngre tjejer, att låren kommer att växa enormt bara efter att klivit av cyklen. Jag fick faktiskt den frågan en gång.
Detta är en stor utmaning, att göra passen så att de passar alla, även om just spinning är bra i det avseendet att man faktiskt kan träna utifrån egen förmåga. Men det innebär ju inte automatiskt att alla vågar ta det lite lugnt. Det får inte vara för tufft, men inte heller för mesigt och lugnt. .Lika stor utmaning kan det i bland vara att köra ”basic” när största delen av gruppen är vana spinnare, med det menar jag att vara extra tydlig vad gäller positioner, känsla i kroppen osv. Men för de där två-tre nya är det oerhört viktigt. Jag är ganska bra på det, som oftast, men får samtidigt påminna mig själv.
Jag ångar inte en sekund att jag hoppade på jobbet på Frisitlen för några år sedan, även om jag supernervös och trodde inte alls jag skulle fixa det. I bland kan jag dock få känslan av att ”herregud de betalar för att få träna och göra det på ett effektivt och säkert sätt, och så kommer de till mig?” Tur att de tankarna bara kommer i bland, för jag är bra på det jag gör så klart! Sen kan jag bjuda på mig själv, det är en bra egenskap det!
6 Comments
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.


Du det kan man undra…har funderat lite i samma banor.
Du har dina stammisar, vi andra har våra. Sen finns det några som dyker upp på allas pass.
Eftersom vi alla är olika som instruktörer betyder väl det att en bra instruktör definieras av vad deltagaren vill ha? D.v.s. dina stammisar tycker att du är en bra instruktör, och mina tycker att jag är bra.
Typ.
"Snokade" runt på bloggen och hittade åt det här inlägget, visste inte att du var spinninginstruktör. Då kanske jag dyker förbi på ett pass nästa gång jag har vägarna förbi Ö-sund 🙂
Intressant fråga du ställer, men svår att svara på. Jag tränar på en stor anläggning med runt 25 spinninginstruktörer och det är en handfull av dem som utkristalliserat sig som mina personliga favoriter. Har svårt att sätta fingret på vad just de gör så bra – och det som tilltalar mig är inte nödvändigtvis samma egenskaper som andra deltagare vill ha, som Hasse också är inne på.
Jag tycker det är tufft av er att hoppa upp på ledarcykeln, det skulle aldrig jag våga 🙂
Man har sina dolda talanger! Det tycker jag verkligen att du ska göra! På riktigt allstå:) Hojta bara till så "paxar" jag en cykel till dig.
Ja Hasse hade en poäng, det beror nog som sagt mycket vem vi är som ledare och mycket också av den musik vi spelar på både gott och ont.
Jag trodde inte heller att jag skulle våga, men det gick och ger ofantligt mycket, finns inget bättre att skapa träningsglädje till andra.
Låter kanon det! Då ska jag hojta när tillfälle ges, brukar passera lite nu och då när jag hälsar på familjen.
Åh jag vill komma och cykla för dig! 🙂
Massa kramar
J
Det får du Jessica! Har du vägarna förbi någon gång så hör av dig:) (För östersund far väl alla förbi någon gång;) )