Gråvädersdagar

Jag låg i soffan i med benen högt och lyssnade till hur regnet smattrade mot fönstret. Såg hur regndropparna rann sakta ned och tänkte att jag ofta brukar säga att fjällväder har sin charm. Att det alltid är vackert och att det skiftar fort. Ändå tog det emot lite att ge mig ut. Men jag vet att jag sällan ångrar en tur ut på fjället även om det regnar.

Fjällväder skiftar snabbt och det har sin tjusning och gråväder dagar är mer förekommande än klarblå himmel och solsken. Det som allra oftast visas upp på bild. Men en gråvädersdag kan vara oerhörd vacker. Framförallt just när regnet lagt sig och molnen och dimman skingrar sig. Färgerna blir mer intensiva utan det skarpa solljuset. Dofterna kommer fram på ett annat sätt och det är nästan så att fåglarna hörs mer när regnet hänger i luften.

Idag var en sådan dag i Storhogna. En särskilt vacker gråvädersdag. En bra dag att parkera bilen uppe vid Kull Johannes och ta stigen ut på fjället. Ta en kort promenad med kamerorna i händerna och regnkläderna prasslande mot varandra.

Få höra ljungpiparen som oroligt piper i närheten av sina ungar. Hon gör så ljungpiparen när hon vädrar fara i luften. Springer bort från sitt bo och försöker locka bort angriparen från sina ungar. Kommer man nära henne vet man att ungarna är långt borta. Få höra två gökar på nära håll och se och höra stenskvätta. Just den här tiden på året är man mitt i fåglarnas barnkammare.

Få se hur dimman lättade från Medaftonshogna och Lillkvällshögen. Ana de blåa kullarna bort mot Skålan och ledkryssen ned mot Bräckvallen. Njuta av att det fläktade lite och slippa mygg och knott. Titta efter nya stigar att gå. Stigar som jag inte sett förut.

Få ägna någon timme åt att titta och fota. Leta motiv på försommarfjället som inte riktigt blommat ut ännu. Som en dag som denna kändes lite som sen höst med många toner av brunt.

Men letar man noga, går ned på knä och tar fram macroobjektivet finner man snart en värld av andra färger. Av stort liv i det lilla. Som vattendropparna på polarullens stjälkar. Den gula toppen på kråkbärsriset och vattendroppen på den lilla Pyrolan.

Tänka att det är fascinerande hur mycket liv det finns om man bara stannar upp, lyssnar och tittar. Slås av hur fort det går i fjällen för naturen att vakna från det att snön släpper. Vilken intensiv period försommaren, sommaren och hösten är. Hur allt exploderar under någon månad innan naturen lägger sig ned till vila i väntan på snön igen.

Allt kommer som sagt fram lite mer under en gråvädersdag. En dag när man kanske hellre stannar hemma i stugsoffan och lyssnar till regnet mot taket. Drar sig för att gå ut. Jag är glad att jag tog mig ut i dag. För gråvädersdagar är kanske de allra bästa fotodagarna också.

4

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: