Min första DNF- Lida Loop 2013
Jag är såklart lite besviken men inte arg. Efter första depån tappade jag min sadel, det tog 30 min att få dit den men lite hjälp av en kille. Innan låg jag på en trygg 2:andra plats med nån minut upp till första platsen. Tredje dam var långt efter.
Jag försökte jaga i kapp men det är en omöjlighet längst ned i motionsledet. Dessutom började det åska och spöregna. Jag körde som en furie men när växlarna började krångla och sadeln började krångla igen och jag landade med axeln på en stor stubbe gav jag upp. Så jäkla kul är det inte.
Visst är det lite surt, jag hade kanonben, har kört sjukt bra i stöket och kände att det skulle bli ett sjuhelvetes bra lopp.
En märklig känsla just nu, jag är ju inte den som bryter, oavsett. Men någon gång ska va den första, idag för min del.
Så det var Lida Loop 2013.
04 Comments
Leave a comment
Fan, ibland är det bara så. Men tänk så här, du VET att du är grym men har helt enkelt haft otur :/ Tycker iaf om din skogsleriga feja, heja heja, sommaren har precis börjat! 😀
Tack Katja!! Dina ord värmde och läkte lite av mitt sargade cykelhjärta 🙂
Du får ta revansch nästa gång! Inte alltid det går som man tänkt sig och strular det så mycket att det inte längre är kul så låter det helt klart vettigast att bryta.
Tycker förresten det är kul att du så ofta återkommer till att du kör allt bättre i stök och tuffare terräng, du låter mer och mer som en riktig mountainbajkare 😉 Till skillnad från slätvägsåkarna som knorrar över att det ibland ligger stenar och rötter över stigarna.
Det ska jag göra Karin! Jag kan nästan inte vänta 🙂
Ja, jag börjar faktiskt känna mig mer som det nu! Och inte bara på tävling utan uppskattar mer att mysa omkring i skogen med skönt sällskap och inga krav på fart utan bara må gott och njuta! Som vi var inne på någon i fjol, att ha saft i ryggfickan i stället!
Sen har jag slutat vara rädd och slutat bromsa och då kommer bättre tekniken på köpet 🙂 stök och tuff terräng är så mycket roligare än grusvägar och platta motionspår, ska det vara så ska det va så att söga.