Ett par fina semesterdagar

Vi hade planer som vi fick göra om. Och gör om för att återigen göra om. Till slut kunde vi inte mer än skratta åt allting Cecilia och jag. Vad skulle vi hitta på en helg i slutet av november i Jämtland som skulle få mängder av snö och dessutom toppat med vädervarningar som stormar?

Cecilia hade sett bilder från Hällingsåfallet i Gäddede och tänkt åka dit tidigare men det skulle bli för långt över dagen. Så vi bestämde oss för att Gäddede skulle bli bra. Vi bokade hotellrum på Pilgrimshotellet och jag anade att vi nog skulle ensamma där. Att det skulle vara mycket folk en torsdag i Gäddede kändes inte så troligt. Middag och frukost ingick i rumspriset och det kändes som en bra deal så jag bokade två nätter och höll tummarna att vädret skulle vara skapligt i alla fall. Snö skulle vi få räkna med men kanske så pass lite att det skulle vara möjligt ta sig fram till fallet.

Jag vaknade till nysnö på torsdagsmorgonen och vädervarningar i telefonen. Stora mängder med snö och blåst i nästan hela landet. Över Östersund såg det bra ut och det fina vädret låg över oss hela vägen mot Gäddede. Det var bitvis riktigt halt men annars ett sånt där fint vinterväglag. Vi hörde på radion om stormvindar och rejält snöfall längs med kusten, notiser om avåkningar och svåra trafikförhållanden mot Åretrakten medan en blek novembersol följde oss norrut och gjorde landskapet oerhört vackert.

Vi stannade för en utelunch någonstans strax innan Lidsjöberg. Tände gasköket intill en liten skogstjärn och såg hur solen gick ned bakom småtallarna. Ett par minusgrader, solsken och nysnö gjorde att det gråa november kändes som en evighet sedan.

Vi rullade in i ett ganska tomt Gäddede strax efter tre lagom tills det började mörkna ute. Vi hittade ganska lätt till hotellet och satt kvar en stund fnissande i bilen. Det var alldeles mörkt och inte en enda bil på parkeringen. ”Är det verkligen någon där inne frågade jag Cissi. Tänk om vi inte har någonstans att sova i natt”

Självklart var det folk i receptionen och vi fick ett rum med utsikt över sjön. Vi var ensamma bortsett från en människa till på hotellet. En annorlunda upplevelse men som kändes helt rätt ändå i dessa tider. Att få måltiderna på hotellet och själv ta med lunch ut i skogen kändes även det rätt.

Vi var lite osäkra på om det skulle vara möjligt att ta bilen ända fram till parkeringen till Hällingsåfallet. Om den sista biten på fyra kilometer längs med en grusväg skulle vi få gå helt enkelt. Något annat alternativ fanns inte. Vi kunde ju inte hoppa över den enda aktivitet vi hade planerat.

Det visade sig gå att köra ända fram och till Hällingsåfallet tänkte jag återkomma i ett eget inlägg framöver!

Jag hade hört talas om Stora Blåsjön. Hört talas om att det skulle vara fint där och när vi hade några timmar kvar tills det skulle mörkna bestämde vi oss för att åka dit och vända. Bara för att få se det. Vi hade ju inget annat planerat mer än att se oss omkring.

Så vi åkte vidare på Vildmarksvägen mot Jorm och lagom tills solen hade gått ned och färgat molnen rosa över fjällen nådde vi Stora Blåsjön. Jag var tvungen att kliva ur bilen när vi var högst upp för att få vyn ner över byn. När vi kom ned drog jag efter andan. Sjön, fjällen och snön blev något av det finaste jag sett på mycket mycket länge.

Efter att pulsat ned i snö till strandkanten, tryckt av några bilder och vänt vid Ica i byn åkte vi tillbaka till Gäddede. Vi var rörande överens om att de norra delarna av vårt landskap är galet vackert. Och det finns så mycket mer att upptäcka och uppleva. Som alla 11 vattenfall längs med Vildmarksvägen, Stekkenjokk en höstdag, Hällingsåfallet en sommardag, Daimadalen och Jougdadalen.

I morse åkte vi hem i ymnigt snöfall och jag var glad långt i hjärtat över att få dela det här med min dotter. Att få komma i väg ett par dagar och bryta lite av vardagen. Få prata, vara ute och laga mat på gaskök. Äta middag och avsluta en kväll med kortspel och korsord. Enkla saker om gör så gott!