Forsaleden en lördag i november

För två höstar sedan åkte jag och Hasse till Forsaleden för att fota dimma. Det var en tidig morgon i slutet av oktober precis innan solen gick upp. Dagarna innan hade bjudit på väldigt vacker dimma och jag såg framför mig bilder av mystisk dimma över Revsundssjön. Just denna oktoberlördag visade sig bli höstens varmaste dag och någon dimma var det inte att tala om. I stället en vacker höstmorgon i ett lika vacker natur runt Forsaleden. En natur som skiljer sig mycket mot hur det ser vanligtvis ser ut här. Stenhällar som för tankarna till havet och västkusten. Gles skog med småtall och mycket vismossa som andas lite Bergslagen. Speciellt och oerhört vackert! En plats som är väldigt populär och en fin plats att både springa och cykla om man vill.

I dag gjorde vi en ny hösttur till Forsaleden tillsammans med Robin och Sandra. Väderprognosen lovade uppehåll och ett par plusgrader och vi blev överraskade av en stor sol som värmde och stundvis alldeles vindstilla.

Vi hade tagit med oss kameror, gaskök, kaffetermos och lunch. Planen var enkel. Bara vara ute i det viktiga dagsljuset och fota. Gå en bit på leden och titta efter Strömstare som Sandra sett tidigare lite längre ned längs med Forsaån. Strömstare som jag aldrig sett i verkligheten förut. Vi hade planerat att åka ut redan förra helgen men den regnade bort. I efterhand valde vi helt rätt helg.

Vi var helt ensamma på parkeringen när vi kom vid 10-tiden och mötte ett par på vägen ned. Mötte sedan bara ett par till och såg någon på håll och jag tänkte att hösten är den bästa tiden att besöka Forsaleden om man inte vill se massor av människor. Och kanske bästa tiden för att leta lite skygga Strömstarar.

Och de fick vi se! Ett par uppehöll sig vid vårt lunchställe där Forsaån rann ut i en lite större sjö. Ett häftig möte med två fina fåglar där den ena gungande fram och tillbaka inför den andra. Lördagsfeeling som Sandra sa.

Efter en lång stund i solen packade vi hop oss och gick den korta promenaden tillbaka mot bilen. Solen hade börjat sprida det där mjuka röda eftermiddagsljuset och vi sa till varannan dagarna verkligen är korta nu. Så korta så att solen nästan inte riktigt orkar ändå upp på himlen.

Vi gick förbi fisktrapporna och lagunerna som är populära att bada i sommaren. Balanserade på hala spänger och fotade vatten. Tog upp mot bilen genom den där vackra tallskogen som blir allt tätare ju längre upp man kommer.

En sådan här dag kändes november lite mindre tung. Vi fick sådant där höstväder som jag längtar lite efter under sommaren. När solen värmer men skuggan är lite kall. När naturen ser ut att ha lagt sig att vila inför snön och vintern. Men om man tittar nogrrant ändå ser att den sjuder av liv. Som korpar på håll och Strömstarar som letar mat i forsen.

Sådana har dagar spar jag på och känner att de är extra värdefulla den här tiden på året. Dagar där jag får vara ute en hel dag och få dagsljus. Dagar som bjuder på sol och timmar med vänner som betyder mycket.

Kanske var det höstens sista varma dag där solen värmde innan vintern kommer på riktigt? Vi får se men jag börjar bli redo för snö och kyla nu.