En lunchdate på vårt sätt 

Det fina med cykliga vänner är att de är lika knäppa som en själv. Som att inte dra sig ur en planerad lunchdejt på två hjul trots att regnet står som spön i backen. Att snabbt bara byta om från ett möte och ut på en timmes fin cykling och sedan likt stålmannen byta om till vanliga människokläder och fortsätta jobba.

Det sistnämnda vet jag inte om Erika gjorde men väl jag. För vi hade en lunchdejt inbokad på stigarna runt Torvalla idag. Jag hade stoppat in en skitig cykel i skuffen på bilen. Vi har nämligen lite bekymmer med våra takställ som inte passar för våra nya cyklar. Jag hade packat ned cykelkläder och en skapligt regntät jacka. Glömde bort att packa ned lunch. Jag var inte heller så hungrig i morse men tänkte att det säkert går.

Jag hade ett tidigt hembesök och skrev undan efteråt. Tog en banan vid halv elva tillsammans med en lite för stor kopp kaffe. Messade Erika och frågade om hon bangade regn. Det gjorde hon inte även om det skulle bli slirigt med hennes finmönstrade däck.
Strax efter tolv hade jag så som stålmannen bytt om till lycra på jobbtoan. Några minuter innan hade jag messat igen och frågat om hon fortfarande var sugen eftersom duggregnet övergått till spöregn. När jag inte fick något svar messade jag igen och skrev att jag var på väg ut till henne.

Vi snurrade en timme på blöta, hala och roliga stigar. Upp och ned. Blöta från topp till tå men ändå glada. Med en lyxig känsla. En timme mitt på dagen. Ett bra sätt att spendera sin lunch på. När andra tar långlunch för att passa på att äta ute cyklar vi.

Vi skiljdes åt strax innan mitt jobb och jag spurtade tillbaka för att hinna skriva undan för dagen. Slängde in en ännu skitigare cykel i bilen tillsammans med blöta cykelkläder. Tog av mig leriga cykelskor i entrén och smög in på kontoret och lämnade blöta fotspår efter mig. Vidare in på toaletten för att tvätta av mig det värsta. För skulle jag hinna åka och köpa lunch, äta den och få tid att jobba var jag tvungen att handtvätta mig själv. Petade bort lite lerprickar på ena sidan av halsen när jag passerade spegeln vi har på kontorsrummet. Äh deo och handsprit under armarna är fina grejer det! (Handsprit ett tips från en happykompis som smiter in på Scandics toalett efter morgoncyklarna och kommer ut superfräsch)

Relativt fräsch och med lite blött hår spurtade jag ut till bilen igen. Upp på Ica, plockade i hop en sallad och lika fort tillbaka till kontoret. Datorlunch funkar i bland. Det handlar om prioriteringar. Cykel lite viktigare än att värma matlåda nere i matsalen och prata bort en timme. Kände mig nöjd och fylld med ny energi.

Det var helt enkelt en cykeldejt på vårt vis. Två rätt tuffa tjejer som inte räds lite regn. Det var en väl spenderad lunchtimme och ett bra sätt att få träningen klar för dagen. Prova vetja!