Race till helgen

På söndag är det dags för Tolvtjärnsloppet. Ett långlopp jag kört två gånger tidigare och tyckt om. Ett lopp som till mestadels går på fina sandiga stigar och kanske inte fullt lika fina sandiga vägar. Jag har två tredjeplatser i bagaget. Två tredjeplatser som jag är nöjd över för motståndet har varit stenhårt. Inte lär det bli mindre tufft i år även om jag inte vet vilka damer som kommer köra.

Årets Tolvtjärnslopp låg som en prioriterad tävling för mig. Jag skulle testa att toppen formen inför för att se hur kroppen skulle reagera och i sådana fall använda liknande upplägg inför SM. Jag skulle också prova en lite annan uppladdning kring energi under loppet. Det som jag slarvar med och inte är särskilt bra på. Jag var pepp och allt gick ändå ganska bra tills jag kraschade och inte kunde träna så som jag tänkt.

Så jag skulle ljuga om jag sa att jag känner mig förberedd och att jag är lika pepp som jag var i vintras. Jag har inte kunnat träna som jag tänkt, har inte toppat någon form utan så gott jag kunnat underhållit det jag har i kroppen. Men det saknas det där lilla extra. Tror jag ska jag tillägga för jag har ingen aning all som hur formen är. Dessutom så vaknade jag med lite tjock hals i dag. Antingen är det pollenallergin som spökar eller så är en liten förkylning på gång. Så det inplanerade lite tuffare passet för att få fart på kropp och ben får strykas. Vore vansinnigt att pressa upp pulsen idag. Kanske åker jag upp på berget och övar lite kluriga linjer innan regnet kommer.

Men jag tänker inte ge upp riktigt än. Jag får se söndagens race som ett bra distanspass om jag är pigg nog att starta. Ett bra genrep inför Offroad Finnmark och chans att verkligen testa en bra energiplan för en gång skull. När jag backade i min träningsdagbok till samma vecka i fjol såg jag att jag inte orkat träna något veckan innan loppet. Jag var trött, hängig och lite trött på att cykla. Jag snurrade ett varv på SM-banan bara för att röra på benen. På söndagen startade jag, slet med tunga ben men pannbenet vann och jag kom på pallen. Så nästan samma recept bortsett från två pass mer i år kanske är grejen? Vi får se.

På målrakan 2018. Året innan blev det en rafflande spurtuppgörelse om tredjeplatsen där jag oväntat drog det längsta strået.
2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: