Det här med återhämtning
Veckans tema i Hälsobloggsnätverket jag är en del av handlar om återhämtning. Den där lilla men så otroligt viktiga biten av träning och livet i övrigt särskilt för oss motionärer. Den biten som är så lätt att tappa bort och slarva lite med. Prioritera ned eller bara glömma av när det snurrar som mest.
Återhämtning för mig är inte enbart en träningsfri dag. För mig handlar det mycket om att se till att få sova, äta och hämta igen mig mentalt. För att orka träna, för att träningen ska ge resultat och för att jag ska kunna köra ett pass dagen efter. För att orka jobba, få famlijelivet att fungera och för att må bra. Jag tränar ju på motionsnivå och har inte de förutsättningar som en elitsatsande person har som kanske inte jobbar mellan träningspassen.
Det är egentligen ganska enkelt om man ska bryta ned till en basicnivå. Ska man träna måste man se till att äta ordentligt så att kroppen har bränsle. Sedan måste man se till att sova. Blir det obalans i den treenigheten fungerar det inte. Under vila och sömn reperarar sig kroppen. Den tar tillvara på den träning du utsatt den för och gör dig lite starkare. Kroppen behöver brytas ned lite, tränas ned för att byggas upp och bli starkare men då får man inte slarva med varken mat eller sömn. Till slut går man i botten och den träning man lägger ned gör ingen nytta. Därför är det nog lika viktigt för en motinonär att i bland lägga in en längre period av vila. Säsongsvila eller vad man nu bestämmer sig för att kalla det. Eller att variera sig, göra något annat för att inte tappa motivationen. Träningen ska förhoppningsvis vara en del av livet hela livet ut och inte bara till närmaste mål/tävling/lopp.
Det är i bland lättare sagt än gjort att försöka få de här tre benen att fungera tillsammans. Jag har i perioder misslyckas kapitalt och dundrat på. För oftast när jag känner mig som starkast, snabbast eller mest energifylld är det en signal om att jag behöver hämta igen mig. Just då är det lätt att inte lyssna alls på kroppen och strax därefter har jag kraschat i soffan en hel dag, blivit förkyld eller tappat i kapacitet. Jag har turen att kunna återhämta mig snabbt mellan träningspassen även om återhämtningen blir lite sämre ju äldre jag blir. Ser jag till att sova bra, äta som jag ska och inte stressa för mycket klarar jag en hög träningsmängd och har (peppar peppar) inte haft några skador relaterat till min träningsbelastning. Det är något jag försöker att vara rädd om, min förmåga att kunna återhämta mig snabbt.
Men i bland kommer det perioder i livet när det faktiskt inte fungerar så bra. Stressigt på jobbet eller att livet tar en annan vändning eller tillvaron skakar lite. Då är det lika viktigt att hitta sina sätt att hämta igen sig mentalt. Jag andas i naturen och på fjället. Där allt rinner av mig i takt med andtagen och jag inte behöver tänka så mycket. Även om jag inte är stressad eller har det tufft så ser jag till att hitta de stunderna av återhämtning. För att tanka energi och koppla av och koppla bort allt omkring mig. Det hjälper faktiskt.
Jag har skrivit lite om vikten av vila förut, som i det här inlägget om att träna hårt-vila hårt. Eller det här inlägget om att leka mumie så som Katja (cykelkatten) brukar göra, även det om att vikten av att vila. Hasse har skrivit ett bra inlägg om ”vågar du vila, motionär”. Ett inlägg som sammanfattar den här komplexa treenigheten.
Hur tänker du kring återhämtning? Vad lägger du in i det begreppet som är så mycket mer än det som jag skrev ovan. Handlar det om vad du stoppar i dig? Om hur du vilar? Vart tankar du energi? Kan du inte berätta?
18 Comments
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
Åhh, vila….. det som verkar vara så lätt för många, så lätt att dom måste ta till alla möjliga kurer för att få bort kilon som läggs på pga för stora energiintag jämfört med uttaget.
Åhh, vila…. det som är så svårt för mig. Känns som om livet rinner ifrån mig när jag vilar, fast jag vet hur viktigt det är för att min träning ska ge resultat men, jag kan inte låta bli att träna, jag älskar det, att plåga mig, att utmana mig, att känna njutningen min träning ger. Det har blivit en drog som jag inte kan låta bli att ta. Inte lätt för en endorfinjunky att låta bli träningsdrogen en eller två dagar i veckan. Jag har ju uppnåt den sk. medelåldern och har inget annat som tar min uppmärksamhet när jag väl kommer hem från jobbet, tv och datorer är inte min grej så det blir lätt att man tar på sig och drar en sväng. Får nästan dåligt samvete om jag som jag känner ”hoppar över” en dag.
Jag vill också veta hur andra känner så jag väntar med spänning på kommentarerna som kommer här. Jag vill lära mig hur jag ska tänka, känna och resonera.
Det är en sak att veta, en annan sak att göra.
Flemming
Tack för att du delar med dig av dina tankar!
Den är svår vilan ven om man vet hur otroligt viktigt det är. Jag blir rastlös, framförallt om det går ett par dagar i rad.
Bra inlägg och väldigt viktigt! Tror att många ”vanliga” motionärer som tränar mer ä genomsnittet struntar i sin återhämtning. Men blir sjuka ofta istället.
Tack Camilla!
Det är verkligen dem tre byggstenarna det handlar om. Att hitta balansen! Jag känner igen mig i det där när man helst inte vill stanna upp på toppen, för det går ju så bra då. Men i själva verket är man inte långt borta från kraschen istället. Jag tror på att lägga in lite mer vila en dag, fast kanske inte sitta still fler dagar i veckan. Maten är extra viktigt efter tuff träning och gott är det ju också!
Maten är lite a och o, och som sagt allra allra godast eftråt!
För mig som har svårt att ”göra ingenting” är det extra viktigt att tänka på att faktiskt medvetet vila ibland. Även mentalt. Fjäll och natur är ju super!
Så är ju jag med! Jag är ju i rörelse jämt på något sätt plus träningen, jag behöver påminna mig själv och slå bort det där lilla dåliga samvetet över att ligga still i soffan. I bland är der ju precis det som behövs.
Tycker du skriver himla klokt om återhämtning!
Som du säger, det handlar ju inte (bara) om träningsfria dagar. Många tänker nog så och lägger in helt stilla dagar, men undrar varför de inte blir snabbare/starkare, (när de kör på i 110 på övriga områden)…
Kram M
Tack så mycket! Det tror jag också, det gäller ju någonstans också att träna smart, inte max jämt och ständigt och våga vila. Men det är en annan sak det.
Det där ”livet” som alltid ser till att komma emellan… Det är ingen lätt kamp vi amatörerna för i vår träningstillvaro 😉 Balansen är svårt. Men en sak är säker – det blir aldrig tråkigt!
Skulle man kunna ta bort delar av det där livet, typ det där man gör 8 timmar om dagen fast ändå få lön…då vore det himla enkelt 😉 nä men seriöst är balansen svår i bland när det man gör är så roligt!
[…] Helena har inte haft några skador alls relaterat till sin träningsbelastning, så att klicka in sig till henne och läsa på lite är ju ett hett tips. Även Clara pratar om återhämtning, och berättar om hur hon har jobbat med att återhämta sig från stress. Väl värt ett klick det också, jag menar, det är ju rätt många som är stressade i dagens samhälle, om man säger så. […]
Balans är ett bra ord! Och också att du lyfter detta med att vara elitsatsande kontrat motionär. Jag tror många motionärer trycker på för hårt för att de vill så mycket och då prioriteras vilan bort. Jag kommer ha en liten annan vinkling på mitt inlägg imorn 😊
Jag tror också det, det är lätt att titta på hur andra tränar, vilja så mycket och sedan jobba heltid, vara förälder osv. De som har träningen som sitt ”jobb” har andra förutsättningar, jag ska in och läsa ditt inlägg bums:-)
[…] lite tuff träning uppe på det. Kaka på kaka med grädde på moset helt enkelt. Helena pratar om att få de tre benen att fungera tillsammans, mat+vila+träning. Och visst är det så, att se livet som en helhet gör underverk för […]
Kloka du! Den där balansen är så himla viktig, och det är så lätt att misssköta något av ”benen”. Det kanske fungerar ett tag men vad får du ut av det i längden? Ta hand om dig och se till att du fortsätter vara skadefri framöver.
Tack! Visst är det så, det gäller att hitta balansen och se lite långsiktigt. I bland lättare sagt än gjort.