mens

Det här med mens och prestation

Det här inlägget påbörjade jag att skriva redan i april 2015. Jag hade läst en artikel i en cykeltidning kring mensens påverkan på prestation hos cyklister. Elna Dahlstrand hade i samma veva bloggat om PMS och hur det påverkar träningen. Inlägget är gammalt nu men fortfarande tänkvärt. Mitt utkast skriver jag klart och publicerar i dag. 

Mens och prestation

Det här ämnet är intressant och nu i allra högsta grad aktuellt. Det har under den senaste tiden skrivits mycket om mensens påverkar idrottsprestationer, inte bara för elitidrottare utan även för kvinnor på motionsnivå. Jag berörde ämnet som hastigast i ett bloggsvep för några veckor sedan då Jessica Clarén hade skrivit lite om det samt ett inlägg om ämnet från bloggen Oseedat. Jag tycker att det är jättebra att det här ämnet som det tyvärr är lite tabu kring och inte heller forskats så mycket om lyfts upp även om det skett en hel del i ämnet sedan april 2015.

Om vi backar lite till Elnas inlägg om PMS och hur det påverkar kroppen känner jag igen mig mycket. Jag blir ofta väldig elak, ledsen för ingenting och känner mig svullen. Kläderna sitter åt och strumporna ger märken på vristerna. Det är ingen rolig känsla när humöret åker berg och dalbana och jag brinner av för små saker. Jag vill som Elna bara ligger under täcket sådana dagar. Det är inte heller roligt för min närmsta familj. När två veckor varje månad går åt till att tassa på tå för att jag inte ska bli arg.  Men livet går vidare de här dagarna, jobbet ska skötas, jag ska vara mamma och få till träningen.

I ett inlägg från Linas blogg om träning skriver hon lite om utifrån studier som gjorts hur träningseffekten påverkas av menscykeln. Kortfattat har man sett att träning under de två första veckorna av menscykeln ger bra resultat i muskelkraft, muskelstyrka och muskelmassa jämfört med kvinnor som tränat de två sista veckorna i menscykeln. Hon väcker den intressanta fråga om hur man kan optimera sin träning i förhållande till vart man ligger till i sin menscykel.

I den artikeln som jag hittade i april 2015 skriven av Selene Yeager ( som jag tyvärr inte har länk till eftersom jag hittade den i pappersvarianten av tidningen) framgår att det inte har forskats så mycket på området men att det finns forskare som studerar menstruationens effekt på prestationen. Det har visats sig att våra hormoner påverkar bland annat värmereglering och att vi gör av med mer kolhydrater än fett under träning, hur vätskeförbrukningen är annorlunda, hur prestationen och återhämtningen påverkas. En forskare enligt artikeln menar att hormonerna är mer gynnsamma för prestationen när mensen väl kommit i gång och att det är dagarna innan som är besvärliga.

mens

Från ett skidpass i vintras under PMS-perioden där jag grät mer än någonsin under ett pass. Jag var katastrofalt svag och dålig tyckte jag.

Hur påverkas jag då?

Det här pågår ju månad efter månad, år efter år. Är det bara att gilla läget?

Jag upplever att menscykeln påverkar min träning i allra högsta grad och även min prestation. Jag har under åren sett ett mönster som är intressant och som jag faktiskt har kunnat använda. Dels för att förstå, lägga om min träning lite och kunna prestera som bäst.

Under de värsta PMS-besvären, de som kommer en vecka innan själva mensen är det ingen mening att utöva något som kräver lite pannben, vilja eller tuffare intervaller. Jag är för svag både mentalt och kroppsligt. Jag har avslutat många trainerpass gråtandes över min egen oduglighet, jag har slängt hjälmar och skidstavar i skogen i ren ilska och har presterat som sämst när det verkligen har gällt. När Hasse har påpekat att ”det snart är dags” har jag förstått varför.

Dagen innan mens brukar jag prestera som bäst. Då är jag som starkast, gjort mina snabbaste cykelrundor och skidpass. De tävlingar där jag kört som bäst och placerat mig på pallen är de lopp som legat dagen för mens. Det är nu som de värsta PMS-besvären släppt för min del, åtminstone de mentala även om kroppen fortfarande är svullen och tung.

mens

Dagen innan mens och ett av de bästa loppen jag gjorde förra sommaren. Grenserittet.

Känslan av att vara starkt och att jag presterat bra sitter en till två dagar in på mensen innan det blir jobbig igen. Dels av mensvärk och även av känslan att vara trött och omotiverad. Sedan återgår jag till ett mer normalt tillstånd innan det hela upprepar sig. Sedan ska jag inte sticka under stol med att det faktiskt kan vara omständigt och bökigt att cykla eller träna under mensen. Jag har ofta ont och rent praktiskt kan det vara svårt om jag kör längre pass. Det finns också en rädsla att ”göra spår efter sig”, ni förstår säker vad jag menar. Kring detta har Elna även skrivit om små tips om att cykla med mens.

Det är ett intressant ämne även för oss som inte presterar i yppersta eliten och något som jag med spänning följer. Jag fortsätter att föra lite mens och prestationsdagbok för att se mönstren och kunna anpassa min träning lite men framförallt förstå mig själv och mitt humör och försök att göra det bästa av det- för familjens skull.

Det skulle vara intressant att veta hur du ser på det här, påverkas du? Har du hittat något mönster eller känner du ingen skillnad? Berätta gärna!

6

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

12 Comments

  • Sara Rönnberg

    september 28, 2016 at 15:39

    Jag tycker också det här är jättespännande att läsa mer om, både i artiklar om forskning och om andras upplevelser, som du skriver om här. Jag har börjat fundera mer och mer på hur jag och min cykel (cyyy-kel alltså, inte cykel 😉 ) funkar och hur jag påverkas. Det liknar också din cykel ganska mkt för mig! Jag känner mig totalt ostoppbar och bäst i världen, ffa i huvudet, dagen innan mens! Samtidigt är jag rätt klumpig och kan gärna göra klantiga grejer och misstag just då. Det föregås alltid av 1-1,5 vecka av total misär, depp, ilska och värdelöshet. Då känner jag mig sämst, fulast och svagast i världen. Den träning jag känner att jag orkar då känns sällan rolig. Så otroligt fascinerande hur det påverkar mig så mkt. Och frustrerande att jag inte kan göra mer åt det, även om jag nu blivit mer medveten om det och kan förhålla mig lite bättre till misären. Men den går ju inte att stänga av för det.
    Under mens känner jag mig slö men mer stabil i humöret igen.
    Sen efter mens är jag glad, pigg och stark – den här gången utan att vara så klumpig och ibland risktagande som jag kan bli den där top of the world-dagen innan mensen kommer.
    Och sen börjar det om igen… Ser verkligen fram emot att läsa mer om hur vi tjejer skulle kunna anpassa oss till och dra fördel av menscykeln. Och ser fram emot att lära mig ännu mer om min egen 🙂 Heja oss!

    Svara
    • Helena

      september 29, 2016 at 19:37

      Tack för att du delade med dig och visst påminner det om min lite. Tänk vad många vi är som verkligen känner oss sämt, fulast, svagast osv och ändå tror jag alltid att jag är ensam om det och alla andra helt normala. Det är rätt skönt faktiskt att få höra andra tänka lite samma. Men samtidigt frusterande att man ska behöva känna så, varje månad.

      Svara
  • Mimmi

    september 28, 2016 at 19:26

    Intressant läsning, dessa tunga dagar är aldrig något jag kopplat ihop med den cykelen. Men det förklarar ju en del:) Det är synd bara att inte alla speciellt ens bättre hälft kan tro och förstå det.

    Svara
    • Helena

      september 29, 2016 at 19:39

      Tack! Precis, nu har jag förvisso en rätt förstående andra hälft, eller åtminstone en införstådd andra hälft, om han accepterar mina humörsvängningarna är en annan femma 😉

      Svara
  • Malin

    september 28, 2016 at 20:35

    Oj, vad jag känner igen mig! Särskilt det där med att det ofta är ens bättre hälft som påpekar att ”det snart är dags”. Inte nog med att man själv känner sig sämst i världen och är skit-elak av och till – de har bättre koll också! För att de behöver i ren självbevarelsedrift… Typ. Mitt bästa Vasalopp åkte jag dagen för mens. Men oj, vad jag grät och var nere veckan innan! För mig har det också blivit typ tusen gånger värre efter andra barnet, eller om det är gifterna de sprutat i mig. Tack och lov liiiite bättre senaste månaderna, så det går att se botten på avgrunden numera…
    Malin recently posted…10 råvaror jag alltid har hemmaMy Profile

    Svara
    • Helena

      september 29, 2016 at 19:41

      Spännande att det blir igenkänning! Eller hur, bara det kan reta upp mig. Min sambo har stenkoll till och med på datum.
      Intressant att det blivit värre för dig efter barn, så blev det även för mig även om jag bara har ett barn. Däremot försvann det mesta av mensvärk och sug efter sötsaker efter barnet.

      Svara
    • Helena

      september 29, 2016 at 19:43

      Du ser! Jag för ju lite dagbok över det där och det är spännande att se att det för mig faktiskt finns ett mönster. Det har ju varit rätt praktiskt att ”viktiga” tävlingar passat min cykel perfekt 😉

      Svara

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: