Svar på frågor- vad jag äter på en vecka

Du skriver inte så mycket om kost (inte jag heller)…
Så vad äter du vanligtvis en dag/en vecka

Frågan kommer i från Malin och hon har helt rätt. Det är sällan jag skriver om kost i bloggen. I bland delar jag med mig av något recept och i bland har kost varit ett tema i Bloggar om hälsa, nätverket som jag tidigare var med i.  Men mer än så har det inte blivit bortsett från ett inlägg jag skrev för några år sedan och som jag fortfarande kan skriva under i dag. Räcker inte vanlig mat? Delvis beror det på att jag inte är särskilt intresserad av kost och inte heller så kunnig inom området att jag vill skriva inlägg om det. Inte mer än vad som fungerar bra för mig i förhållande till min träning och vad som fungerar inför, under och efter lopp som jag kört.

Sedan ligger inte mitt fokus på mat, inte i relation till träningen och det som jag vanligtvis skriver om. Jag är inte ett dugg intresserad av dieter, viktminskning eller är särskilt bra på att fota snygga matbilder och ge inspiration på det sättet. Jag tänker att det finns så otroligt många självutnämnda kostexperter i sociala medier och jag vill inte vara en av dem. Sedan har också kosten varit en känslig punkt hos mig förr om åren. Och i dag vill jag inte lägga ned energi och ödsla tid på att jämt tänka på mat, tänka på vad jag stoppar i mig. Om det verkligen var nyttigt eller inte. Mat är bränsle för att jag ska orka träna. Jag tränar inte för att kunna äta. Jag ser till att få i mig av det min kropp behöver. Vitaminer, protein, kolhydrater och fett. Jag äter inga kosttillskott bortsett från D-vitamin och extra Magnesium när jag kommer i håg att burkarna står på bänken i köket.

Slutligen så beror bristen på matinlägg på att jag inte tänkt att någon skulle skulle vara intresserad av vad jag stoppar i mig en vanlig dag. Inte fram tills nu när Malin ställde frågan och jag ska självklart svara på den. Enklast blir att beskriva en dag eftersom jag i mångt och mycket är ett vanemänniska och gärna äter samma saker under en vecka. För mig spelar det ingen roll om det lagad mat till middag eller om jag äter fil. Det sistnämnda är naturligtvis inte det bästa om jag ska orka träna så som jag gör. Men så blir det i bland, i synnerhet om jag är ensam hemma.

En vanlig matdag

• I regel tidig frukost på veckodagarna. Eftersom min sambo älskar frukost kliver han upp tidigt och väcker mig när han har dukat upp. Oftast en tallrik gröt med lite sylt (vid mindre hungriga mornar eller inför ett långpass eller tävling klickar jag i lite kokosolja), en smörgås med pålägg, ett ägg och det livsnödvändiga kaffet.
• Förmiddagskaffe vid 9.30 I den bästa av världar har jag fått med mig ett mindre mellanmål. Som en smörgås, frukost eller en overnights oats jag gjort kvällen innan. Tyvärr glömmer jag ofta bort att ta med mig något och dricker en slät kopp kaffe såvida jag inte lyckats lämna några kronor på kontoret och kan köpa lite fika.
• Lunch vid 11.30-12.00. Oftast matlåda av gårdagens middag. En stor matlåda som periodvis har väckt stor uppståndelse på jobbet. Ni vet den där uppståndelsen av att jösses vad hon äter. Som sedan följs av allt man inte ska äta, gluten, socker, pasta etc. Missar jag att ta med mig matlåda blir det ofta en stor hämtsallad från affären. Vegetarisk med mycket protein och en bas med kolhydrater.
• Eftermiddagskaffe vid 14.30. Jag försöker att ta med mig något att äta, en keso, smörgås, yoghurt eller liknande. Extra viktigt om jag ska träna före middagen. Glömmer jag det här mellanmålet är jag riktigt låg och sur innan middagen står på bordet och har tömt brödförrådet hemma medan Hasse lagar mat.
• Middag runt 17.30-tiden. Vanlig lagad mat. I bland något enkelt som blodpudding och allt mer vegetariskt och i bland pannkakor.
• Kvällsfika efter träning. Eftersom jag nästan tränar varje dag kvällsfikar jag också nästan varje kväll. Beror lite på vad som finns hemma. Keso med bär, smoothie eller en smörgås. Dricker faktiskt kaffe på kvällen och sover gott på det.

Helgerna blir lite som det blir. Vi äter en längre frukost och ser på morgonteve. Helger innebär ofta långpass och jag försöker att äta rejält med frukost. I bland lyckas jag bra och i bland inte. Frukost är min svaga sida. Lunchen blir sen beroende på när vi är klara med träningen. Mellanmålen försvinner någonstans på vägen och vi äter middag senare.

För lite mer än ett år sedan bestämde jag mig för att dra ned på min godiskonsumtion. Inte för i viktminskningssyfte eller för att helt utesluta socker. Utan för att jag tenderade att äta mindre mat och blev mätt på godis. Tanken var inte att sluta helt. När jag insåg att mycket av godisätandet handlade om en ren vana eller beteende fanns det ingen anledning att köpa plockgodis längre. En ganska intressant upptäckt. Visst äter jag fikabröd i bland och i nödfall har jag ätit snickers under några tävlingar men jag saknar inte godiset det minsta. Några hälsovinster av det kan jag inte peka ut mer än att jag faktiskt äter lite mer mat och orkar lite mer. Det är bra i sig!

Så ser en vanlig matdag ut. Visst skulle jag kunna ändra på saker i min kost men å andra sidan mår jag bra. Jag orkar träna, jag kan prestera och har en ganska sund inställning till mat. Det är ingen stor sak utan något jag måste få i mig i varje dag. Men det är inte allltid lätt att vara i minoritet som en kollega sa en gång när vårt lunchbord bestod av allehanda små lådor av dieter med hon och jag satt med vår vanliga mat. Det tenderar väl att bli så på en arbetsplats dominerande av kvinnor i medelåldern.