Paris Brest Paris

Jag har skrivit om det förut, om Craft Bike Transalp och om att tänja på gränser. Längtan efter att få göra något riktigt utmanande. Något extra som utmanar psyket lika mycket som kroppen får jobba. Där tävlan och jakt på tider är sekundärt och uppleveslen primär oavsett hur vidrig den är. 

Jag har en sak på min att-göra-lista. Det är stort och något som sållar agnar från vetet. Paris-Brest-Paris. Ett långt lopp. 120 mil och man har 90 timmar på sig att genomföra det. Loppet går var fjärde år.  I grund och botten är jag en långtradare oavsett vilken fysisk aktivetet jag ger mig in på. Mer ultra än snabb. Jag har under många år följt Johan Mölleborns blogg. Läst hans fantiska inlägg om långcykling på riktigt! Läst om hans upplevelser av PBP. Inspirerats och känt att jag ska jag med! Fått lite mer kött på benen och bra tips och råd efter att ha ställt lite frågor. 

2015 går loppet nästa gång. Under 2015 ska jag ha kört en brevetserie om 20, 30 40 och 60 mil för att kunna anmäla mig. Alnö cykelklubb har anordnat detta. Det är nästan hemmavid. 

Det kan bli tajt om tid och kanske väntar jag till 2019. Dels kanske det där långa MTB-loppet jag längtar till kan bli verklighet 2015. Att genomföra ett projekt som PBP kommer att kosta tid och pengar därför kan lite framförhållning vara bra. Jag tror med all säkerhet att jag inte kommer ångra en endaste sekund om jag genomför det! 

För ni förstår ju att jag kommer att stå på start så småningom. För en del drömmar ska man se till att uppfylla!