DH Lofsdalen Venom

Det kanske är lite tjatigt men jag måste bara få prata lite om downhill igen.

Jag föll för den här sortens cykling. Pladask. Det sa bara klick för att använda en gammal sliten klyscha. Så roligt.

Jag längtar efter adrenalinet i leden nedan. Längtar efter den där känslan när det börjar gå lite fortfare och cykeln lättar i hoppen. När kurvorna ger kill i magen och när det känns som jag hittar flytet. Venom är en röd led. Inte lätt men inte heller jättesvår. Nästa gång ska jag ta mig igenom utan att ramla och utan att besöka bäcken som sist. Helt utan fotnedsättningar och med mycket fart. Längtar lika mycket efter flowet i Skogbanan. Den där blåa underbara leden som jag så gärna vill kunna ta A-spår i.

Första helgen i september är vi där igen. I Lofsdalen Bike Park. Tillsammans med dottern.