#52vardagsäventyr – Blå spåret runt Asaklitt

Vi har tillbringat den här långhelgen i Rättvik. För att hälsa på Hasses pappa och för att få komma bort litegrann och umgås hela familjen.

Redan innan vi åkte ned hade vi planerat att utforska ett nytt cykelspår. Göra en utflykt med kaffe i ryggsäcken. Stigarna runt Rättvik kan vi och har åkt så många gånger. Med hjälp av appen Trailforks och med inspiration av fina bilder som Cecilia Thomasson la ut för några veckor sedan föll valet på att utforska mtb-lederna runt Leksands skidstadion.

Blå spåret runt Asaklitt såg på pappret ut att vara en perfekt familjeutflykt för tre ganska trötta cyklister. Runt 30 km blandad cykling men av det enklare slaget teknikmässigt men ett par rejäla klättringar.

Vi stannade på Siljans konditori i Leksand och  köpte med oss bullar och åkte sedan ut till skidstadion i Leksand där lederna utgår i från. Efter att ha åkt fel och med lite hjälp av trailforksappen hamnade vi rätt. Starten var inte helt tydlig eftersom vi skulle följa blå markeringar och den markering som fanns inte syntes så väl.

Om den första markeringen var otydlig var resterande markeringen perfekta. Blåa och vita pilar och en skylt med asaklittrundan efter jämna mellanrum. Vi rullade i behagligt tempo och tryckte på lite över de fina tallmostigarna. Plockade av oss kläder när solen värmde och gjorde oss svettiga.

Vi stannade efter en mil för fikapaus och satt en lång stund i solen. Fyllde på med energi för resterande 18 km och pratade om hur fint det är att cykla i Dalarna. Om hur man på ett mycket bra sätt kan nyttja ett skidområde även under sommaren. Något som vår kommun skulle ta efter!

Med lite piggare ben tog vi oss an den sista biten av rundan som bjöd på lite mindre stig men desto mer av dalakänslan. Grusvägar och vackra asfaltssträckor genom små byar där husen nästan står på vägen. Vi kämpade oss för tre rejäla stigningar innan vi fick en välförtjänt utförskörning tillbaka in mot skidstadion. Väl där den njuta av den finaste tallsmostigcyklingen jag någonsin kört. Vi enades om att det inte var sista gången vi besöker Leksand. Vi ville alla tre utforska området runt Källberget mer. Den som ska bjuda på lite mer teknisk och brötig cykling.

Något för alla?

Absolut! Även om 30 km är ganska långt i mountaibikesammanhang är rundan varierad och lättcyklad. Fina stigpartier byts av mot lättcyklade skogsbilvägar/grusvägar och asfaltsvägar. Stigarna är mestadels av det släta slaget och passar perfekt för den som är nybörjare eller om man har barn med sig. Det finns ett par lite brantare backar men de kan man alltid gå uppför. Leden är märkt med blåa markeringar och vita skyltar på träd och huskanter. Det var bara vid ett tillfälle vi blev lite vilsna i en by strax innan vi nådde skidstadion. Byborna visade oss vart vi skulle ta vägen.

Har du vägarna förbi Leksand tycker jag att du ska prova det blåa spåret runt Asaklitt! Dalarnas tallmostigar är ren och skär cykelglädje. För alla!