Afrika, det tar sig.

Det börjar tar sig afrikapasset. Vet inte hur mycket musik jag lyssnat igenom, gjort den ena långsökta sökningen efter den andra. Har hittat oerhört mycket bra musik, men allt går inte att använda. Det svåraste är att hitta vettiga intervallåtar, lättare med rock, där känns det naturligt att ge järnet, här får man tänka till, antigen går låtarna sakta eller så är tempot sjukt höft. Nåja skam den som ger sig. Mixmesiter halleluja , där kan jag pitcha ner lite och mixa i hop!
Nu ligger i allafall nyheten ute på fristilens hemsida, nu finns det ingen återvändo. 20:e och 27:e mars kör jag och Magnus så det ryker. Han är mer positiv nu, spånade lite över klädval och sådant går han i gång på. Full av idéer, en del lite väl galna men show blir det. Det är roligt att ha något att bita i, och förhoppningsvis ge deltagarna en lite annorlunda upplevelse.

Vickade på Susannes pass i går, på tal om annorlunda upplevelser, många nya ansikten och jag undrar i mitt stilla sinne om de önskade Susanne där under passet, vi har så olika upplägg och drar olika kategorier av folk. Men jag fick beröm i repan, de hade cyklat så de nästan dog men hade haft kul och var nöjda. Tackar.