All-in på vilodagen

Efter veckans som gått var vilodagen efterlängdad. Tänkte att jag går all-in och vilar med influensa. Det är ju trots allt sådana tider nu och med i svängen vill jag ju gärna vara…

Cissi blev förkyld i bilen på väg från Storhogna i söndags. Hon gick på skolan i går men hoppade över innebandyn. Smitta inte tänkte jag. Det hade jag inte så mycket för. Började hosta lite i går förmiddag och kände mig andfådd när jag gick mellan hembesöken. Efter lunch eskalerade hostan rejält och det kändes som lungorna var på väg ur fast utan några andra symptom.

I går kväll kom det, alla de där vidriga symptomen, ond kropp, feber, frossa, hosta och huvudvärk. Det var många år sen sist och jag hade glömt hur ont det gör i varenda liten del av kroppen.

Det som är mest surt är att jag precis haft en veckas semster från jobbet, kommer tillbaka och blir sjuk det första. Jobbet står ju som bekant inte still. Det dåliga samvetet är gigantiskt just nu. Dessutom undrar jag hur mycket av mina baciller spridit sig på jobbet, vill inte tänka på det egentligen.
Gigantiskt jobbigt är också att vi inte har något hemma i matväg och varken jag eller dottern orkar gå så många meter. Hej och hå vad olägligt det kommer. Dessutom har vi ett berg av smutstvätt och tvättstuga bokad i eftermiddag.

Och så vill jag bara göra klart att det inte beror på att jag åkt mycket skidor i veckan, jag VET att några tänker så. Även om jag är noga med att tvätta händerna och hålla mig i från andra sjuka går det liksom inte att komma undan i bland.