Andersön en sommarkväll

Ett återkommande utflyktsmål för oss är Andersön. En pärla i Storsjön och ett vattenhål för många Östersundsbor. Pimpelfiske på vintern, skidåkning på skaren och solning på isen en vårvinterdag och oändliga sommardagar för vandring, löpning, cykel fiske, tältning och badning sommartid. Här finns vikar, en del lite dolda och en del öppna. Många iordningställda grillplatser och vindskydd och en del bra badstränder. Ofta är parkeringarna fulla fina dagar oavsett årstid. Vill man inte trängas och få känslan av att vara ensam ute på ön väljer man med fördel tidiga mornar, sena kvällar och hittar en liten undangömd plats.

En undangömd plats var det som vi tillbringande fredagskvällen vid. Robin hade sovit i hängmatta med några vänner där några dagar innan. Han hade hittat skugga och en fin strand att sitta vid. Vi tvekade inte när han föreslog den platsen för kvällsmat. Skugga var det vi alla fyra längtade efter.

Vi åkte vid sextiden och parkerade vid en av de större parkeringarna och gick en kort promenad på 20 minuter. Efter stigar som vi förr om åren cyklade och jag fick en längtan att göra ett återbesök. Minns hur fint jag tycker det är att att cykla där där.

Vi slog oss ned på en fin strand med utsikt över Vallsundet och i skydd för solen. Vi ordade med kvällsmat och badade. Surrade och fotade. När åskmolnen tornade upp sig över Frösön och Hasses åskapp varnade för oväder bröt vi upp och gick tillbaka till bilen.

Andersön är väl värt ett besök. Ett naturreservat med mycket historia. Från Östersund åker du mot Orrviken och tar av strax före mot färjorna och Norderön. Det är skyltat.

Vill du läsa mer om Andersön har jag bloggat om mjölksyra till kaffet. En liten notis här är att jag då, 2017 kände en oro över hur vintrarna framöver skulle bli. Då cyklade vi stig i slutet av januari och jag var rädd att vintrarna skulle bli korta. Så här i efterhand var min oro befogat, det är sig inte likt.
Jag har också skrivit ett turtips men det får man ta med en nypa salt och vara beredd att de träd som stod där 2014 när jag skrev inlägget kanske ligger över stigarna nu. Vi har också lunchat där en krispig vinterdag med lite vårvinterkänsla. Bland annat!