Är ute och flyger-tar tag i fobier

Jag har en del rädslor att jobba med, bland annat att sätta mig i ett flygplan. Jag blir som ett barn, i dag lyckades jag dock att inte stortjuta när planet lyfte. För det är just det som är värst, att lyfta, för ned kommer man alltid. På ett eller annat sätt.

Men när det man ska göra efter att ha utsatts sig för rädslan väger över går det! Jag sitter just nu på Arlanda i väntan på flyget hem. Har varit på ett möte med en ev framtida arbetsgivare. Jag har fått en chans jag aldrig trodde jag skulle få, nya marker att gå in på, nya saker att lära mig. Ännu är inget klart, det återstår en del.

På tal om rädslor så avskyr jag att äta ensam på en resturang, tänk om nån tror att jag är totalt ensam och tragisk. Löjligt va? Men sånt inbillar jag mig att folk tänker vilket gör att jag hellre äter i farten. Men idag, när kolhydratförråden ska fyllas på inför helgen var det svårt att motstå pastan ned köttbullarna.

Och helt ärligt, jädrigt svårt att försöka äta det här i farten. Bra jobbat Helena, 2-0 till mig.

Nu ska jag bara peppa upp mig själv att stiga på planet igen och ladda för att vinna Billingen till helgen!