Åsarnas Kyrkspår bjöd på årets sista och första
Det är snöbrist i Storhogna och hemma i Östersund. De västra delarna av Jämtland har däremot fått snö. Så än har jag inte gjort säsongspremiär i spåren runt stugan. Det finns spår men inte av någon bra kvalité vilket inte är så konstigt med tanke på den lilla snö som finns. Hemma däremot har jag förmånen att kunna åka på skidstadions konstsnöslingor.
Det som gäller just nu i de här trakterna är Åsarna. Där är det lite mer snö och de har gjort ett fantastiskt jobb att trolla fram riktigt bra skidspår. Som hela Kyrkspåret. Jag har sett i olika forum att spåret har varit väldigt populärt i jul och mellandagarna och bilderna har visat bra skejtbädd.
Vi har velat lite var vi skulle spendera vår gemensamma lediga vecka. Vi hade en plan att boka hotellrum i Storlien för att få lite skidåkning. Men när väderleksrapporten lovade stora mängder snö och blåst la vi ned den tanken. Vi kikade på Röros men där är snöläget ungefär lika tunt som här i Storhogna. Vi bestämde oss för att åka ned till stugan över nyår och se om vi kunde få nåt pass skejt i Åsarna och sedan hålla resten av veckan öppen.
Inte alls ett dumt alternativ! I går gjorde vi årets sista skidpass just i Åsarnas kyrkspår på vägen från Östersund. Nere i byn var det kallt men när vi parkerade uppe vid Åsarnas gamla kyrka var det bara 8 minus. Vi var inte ensamma, parkeringen var full av människor men spåret sväljer effektivt många skidåkare utan att det känns trångt. Vi hade bestämt att åka den längsta slingan, den på 15 km. Vi fick en fin än om bitvis lite kärv skejtbädd. Solen gick ned bakom skogskanten när vi nådde Kyrkspårets allra finaste bit, den flera kilometer långa biten över myrar.
Vi var båda relativt pigga trots skidåkning dagen innan. När vi hade någon kilometer kvar kände jag av att jag bara hade ätit frukost och inte fyllt på med lunch. I bilen väntade skinkstut och en rejäl flaska proteindryck. Det gav lite extra mental energi att hålla farten uppe den sista biten.
Vi åkte hem till stugan och firade nyår med burgare och soffhäng. Jag somnade lagom tills nyårsrakterna drog igång.
I morse hade tempen ute sjunkit och solen sken. Hasse kände sig lite för trött för ännu ett skidpass men kunde tänka sig att gå runt och fota. Så vi åkte ännu en gång till Åsarna och jag skejtade runt 15 km-slingan igen. I dag med lite stapplig och orytmisk teknik och med kärva skidor. Valla för några minusgrader ger inte glid när det är runt 12-15 minus. Dessutom var skejtbädden slipad av alla som åkt och samtidigt väldigt kärv.
I dag var det var ännu finare ute än i går. Solen hade inte riktigt hunnit ned som i går utan spred ett varmt fin ljus över myrarna och kalhyggerna. Jag tänkte att det är synd att jag ofta glömmer bort att det här spåret finns och kommer i håg det lagom tills vårvinterns dagsmeja och emellanåt isiga och skitiga spår. 2025 ska jag åka fler än en gång här!
Det finns mer jag vill 2025 men det kommer i ett eget inlägg det. God fortsättning på det nya året!
