Cykeldebut!
Vi tog den första turen idag! Inte lång alls, men vi var ut. En mil bara, till Digernäs/Fannbyn och vände. Mycket annlorlunda än att cykla på vanlig cykel. Vingligare, lätare och mer växling, Och så använda hela foten och ”rundtrampa” Har fortfarande problem att komma i och ur pedalen, måste fila på det där så jag inte behöver stupa längs vägen.
Jobbigt var det, svettigt trots att iv höll lugn takt, åtminstonde jag då. Runt 30 km/h, häftigt.
Inser dock att det kankse inte går att åka tillsammans runt vättern, för sambon har en helt annan fart och en helt annan inställning till loppet. ”ligga runt 25/h älskling, det blir väl bra? Klarar vi kanske det på runt 12 timmar” Jojo serru, hur långt orkar man det? inte i 30 mil och många timmar, inte vet jag men jag känner att det är lite att ta i. Det är ju trots allt min första vättern, och jag hade tänkt att ta mig runt och samtidigt njuta lite gran, vilket jag inte kommer att kunnna göra när jag som ett skållat troll ska ligga bakom arslet på sambon. Vi får se hur det blir helt enkelt. Nu är jag sugen på attt ta en sväng till, men det går inte, får vänta tills på torsdag. I morrn blir det slalom i Klövsjö är det tänkt.
0One Comment
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.
Härligt! Cykla ute är annorlunda…jag har nu kört snart 50 mil..och det börjar nästan bli lite långtråkigt. Men träna långt måste man ju.
Och det där med farten. Nej huvudsaken är att man kommer runt, på ett bra sätt, utan att må skit efteråt. Njuta lite under loppet med. Jag har inget tids-mål alls, vill bara ta mig runt, då är jag nöjd.