(Fjäll)cykelvett och etikett

Det pågår en mycket infekterad debatt kring cyklingens vara eller inte vara i fjällmiljön och om det är rätt eller inte att ta betalt för cykling på uppmärkta leder. Leder som i grund och botten är gamla vandringsleder. Det pågår också en debatt kring betalning för att vandra. Det handlar om att öka hållbarheten i fjällen och kunna åtgärda slitaget. Vilket i sig är bra men det handlar också om att göra inskränkningar i vår allemansrätt. Det är ett ämne som engagerar mig men som också gör mig oerhört frustrerad. Jag tänker inte skriva ett eget inlägg i debatten utan hänvisar till Sara Rönne som har skrivit ett bra inlägg om detta och fått intressanta kommentarer kring detta. Jag själv har debatterat färdigt för tillfället på sociala medier och står fast min ståndpunkt att man inte ska betala för att vistas i fjällen där allemansrätten gäller. Visst kan det finnas ledavgifter men dessa ska vara frivilliga. Annars riskerar människor att bli exkluderade från det rörliga friluftslivet vi har. Och så är inte alla fjällbesökare turister utan fastboende. Dessutom är det stora destinationer som står bakom ledavgifter.

Men däremot tänker jag ge mina tankar kring cykelvett och etikett i en tid när många inte ser på cyklister med glada ögon. För även om vi har en allemansrätt har vi också skyldigheter gentemot den och det är viktigt at ta hand om naturen. Och det gäller inte bara fjällstigarna utan lika mycket ens hemmastigar. Och kanske innebär det att vi får vara lite extra trevliga och lämna lite mer företräde på stigen för att inte skapa ännu mer gnissel? Jag tänker också bjuda på några bra saker att tänka på kring säkerhet när du cyklar till fjälls. Det ställer lite andra krav även om det är tillrättalagda stigar.

Vill du läsa mer om vikten att dela stigarna och framförallt när man möter hästar ska du kika in hos Elna. Hon skrev våren 2020 ett riktigt bra inlägg kring detta som är väl värt att lyfta igen!

Får vi cykla i fjällen?

Till att börja med så gäller även allemansrätten till fjälls oavsett om det är privat, kommun eller statligt ägd mark. Det gäller inte bara de som vandrar utan också cyklister. Allemansrätten säger att du får cykla så länge du inte stör eller förstör. Det innebär att privata markägare inte kan sätta upp förbudsskyltar och säga att du inte får cykla där. Det händer allt mer att sådana skyltar kommer upp. Även om markägaren äger sig mark så får man visats på den.

Men det kan förekomma särskilda bestämmelser där man gjort avsteg från allemansrätten och det kan vara bra att se vad som gäller dit du ska. Det kan vara i vissa naturreservat eller nationalparker och liknande. Men det finns då ett beslut taget och inte en enskild markägare som tagit saken i egna händer och förbjudit cykling.

Alldeles nyss kom ett nytt beslut om elcyklar och vissa förbud kring detta. Bland annat i renbetesmarker. Mer om det finns att läsa på naturvårdsverket.

Här finns det mer att läsa om hur allemansrätten fungerar. Framförallt för oss som cyklar.

Är fjällcykling för alla?

Även om du inte har särskilt stor vana av att cykla mountainbike eller stig förut så klarar du av en lättare tur i fjällen. Huvudsaken är att du anpassar turen och svårigheten efter din förmåga. Det gör inget om du måste dra cykeln i bland över spänger, uppför brantare backar eller över större stenar. Tjusningen med fjällcyklingen tycker jag är att det inte behöver gå fort. Det handlar om upplevelsen.

Inte förstöra

Jag tror inte så många medvetet vill förstöra för sig eller för naturen men många gånger handlar det om okunskap. De spår vi lämnar efter oss tar lång tid att läka. Och i bland måste naturen får hämta igen sig. Vålådalen är ett exempel på det. Efter ett stort besökstryck på människor där, både till fots och till cykel har leder och mark tagit stryk. Där har man bland annat satt upp skyltar längs leden till Isjödalen och Pyramiderna som ber oss cyklister att leda cykeln upp för en av åsarna och det är förbjudet att cykla på själva pyramiderna. Detta ska man respektera och hålla sig till stigen. Leda cyklen upp och ned för åsen eftersom cyklingen sliter lite mer där än vad dina skor gör.

Marken oavsett om det är i skogen eller på fjället kan i bland vara känslig och behöver skyddas även där det går en led. Det är därför det ligger spänger och därför man ska gå eller cykla på dem. Inte utanför. Ju fler som cyklar, går eller springer på sidan av spängerna desto mer breddas stigen och marken slits. I bland är spängerna breda och i bland smala och man får helt enkelt lära sig cykla på dem oavsett bredd. Går det inte så bär man sin cykel medan man går över dem. På tal om spänger så har jag skrivit ett inlägg om spångest (dvs rädslan att cykla över dem) och hur du kan komma över det!

Även vi får cykla i fjällen kanske vi inte alltid ska göra det. Som efter att det ha regnat kraftigt eller snön precis smält. Sådana gånger kanske de där lite mer känsliga stigarna får vänta lite tills det torkat upp? Så som vi kanske gör på våra hemmastigar? Välj i stället leder och stigar som tål regn bättre. Oftast håller tillrättalagda leder bättre när det regnar. Där har man tänkt kring dränering för att de ska hålla. Jag tänker på leder som Idre Fjäll. Men för den delen behöver man inte bara cykla när det är fint väder. Sunt förnuft och lite eftertanke är det bästa. Och att hålla sig till leder och befintliga stigar i allra största mån!

Skräp hör inte hemma varken i fjällen eller i skogen. Det är sådant man tar med sig hem. Det finns sällan soptunnor och finns det kan det både vara dyrt och ta lång tid innan de kan tömmas. Det känns so en självklarhet detta men det är det inte och nedskräpningen har blivit värre med åren. Tyvärr.

Eller störa

Störa då? Till fjälls finns det ofta renar och cyklar du eller vandrar du i sådana områden där renen rör sig är det viktigt att inte störa och hålla sig på avstånd. Under vissa perioder som på vårvintern är det direkt olämpligt att befinna sig i kalvningsland. Här ska renen få lugn och ro helt enkelt. På nätet finns det mycket information och vissa samebyar är föredömliga att informera om vad som gäller. Som Tåssåsen som har en facebooksida! Störa gäller ju även andra djur än renar. Så varsam och håll hundar kopplade.

Var den gladaste på stigen

Jag tänker att det bästa ändå är att heja och vara glad. Stanna in, lämna företräde, prata lite och ta det lugnt. Vill man köra fort får man göra under tider när det inte är så många ute och går. Eller om man ser att det är fritt. Men där man är osäker är det bättre att ta det lugnt. Även om vi inte tror att det skrämmer så mycket när en cyklist passerar kan någon annan tycka det. Jag brukar förvarna att jag kommer genom att heja ”ursäkta här kommer jag, vill inte skrämmas”. Är man fler säg att man är det och några till kommer att passera. Vi delar stigen med andra och även om vi inte måste lämna företräde är det ändå bra att göra det. För det är faktiskt svårt att ara arg på någon som är väldigt glad!

Sammanfattningsvis

• Undvik att cykla över känslig mark framförallt vår och höst eller när det har regnat kraftigt.
• Håll dig helst till befintliga leder på fjället.
• Var beredd på att det inte alltid finns tillrättalagda leder och du kan få dra cykel långa bitar. Det kan vara rejält stenigt och spänger smala.
• Kolla innan om det finns några särskilda bestämmelser dit du tänker åka. Ex om det är renbetesmarker och där man bör visa lite extra hänsyn.
• Var den som visar hänsyn och lämnar företräde vid möte på stigar och leder även om du inte är den som måste det. Prata lite och heja.

Fjällsäkerhet

Till fjälls växlar vädret ofta snabbt, även på sommaren. Det kan komma snö, det kan bli dålig sikt eller falla stora mängder med regn. Ju bättre förberedd du är desto trevligare blir din tur.

Ta alltid med dig extra överdragskläder och extra energi om du skulle överraskas av väderomslag eller behöva stanna till längre än tänkt. Meddela var du ska någonstans. Det underlättar om något händer och du måste hittas. Det gäller även om du tar den där byggda fjälleden. Fjäll är fjäll oavsett och tänk på att mobiltäckningen kan vara dålig.

På Fjällsäkerhetsrådet finns det mycket information för en säkrare vistelse på fjället.

Val av cykel, däck och utrustning

Det är ingenting som säger att du måste ha en cykel med dämpning både fram och bak. Det går fint att ta sig fram på fjället med en hardtail, det vill säga endast dämpning fram. Det blir självklart lite bekvämare om din cykel även har bakdämpning och du kan cykla lite mer tekniska leder än med framdämpad cykel. Kör du fatbike har du oftast inte framdämpning men de stora hjulen sväljer effektivt ojämnheter i terrängen. En vanlig cykel är inte att rekommendera, det är mountainbike som gäller helt enkelt.

Däcken bör vara grovmönstrade för att du ska få grepp och inte halka omkring. I regel har mountainbikes det från början. Se till att inte pumpa däcken allt för hårt, det blir onödigt stötigt och svårare att få grepp ju hårdare pumpade dina däck är. Tänk dock på att grova däck sliter mer på lederna.

Hjälm är ett krav och jag förutsätter att du tänker lika där. Du behöver inte ha särskilda cykelskor med clips utan det fungerar med vanliga lite grövre gympaskor. Det är att föredra om du inte är van att ha suttit fast med fötterna innan. Särskilda cykelkläder behöver du inte heller ha även om det är skönare med padding i cykelbyxan. Se bara till att dina kläder inte är vida och riskerar att fastna i kedja och liknande.

Skydd kan vara en god ide. Jag själv kör alltid med knäskydd och har långfingrade handskar. Vill du läsa mer om skydd för mtb har jag skrivit om det här.

En ryggsäck som är skön att cykla med. Det finns särskilda cykelryggsäckar men det går även bra en vanlig dagsäck med bra bärremmar.

Att ta med sig i ryggsäcken

• Extra slangar så att du kan laga en punktering. Stenarna är vassa många gånger.
• Ett extra växelöra. Det är lätt hänt att det går sönder om du slår i bakväxel i spänger, stenar eller fastnar i enris. (Se till att köpa ett par extra och var noga med att det är just till din cykelmodell!)
• Kedjelås/länk och kedjebrytare.
• Karta. Även om du cyklar efter uppmärkta leder är det aldrig fel att ha karta över det området du tänker cykla i.
• Förstärkningskläder som vindjacka, vindtäta byxor, mössa och vantar. Även om är det är sommar.
• Multiverktyg så att du kan reparera eventuella missöden på cykeln.
• För en dagstur behövs både lite lättare energi som bars, kaffe/te och självklart lunch. Du är på tur och har inte bråttom så snåla inte på det ätbara! Ta gärna med lite mer energi än vad du tror att du kommer att göra av med. En nödgel, druvsocker eller extra chokladkaka är oslagbart när energin tryter på slutet och du nästan går tom.
• Glöm inte första förband. Något som jag tycker ska finnas i varje löpare eller cyklist ryggsäck. Alltid. Du vet aldrig när olyckan är framme.

Du behöver inte släpa med dig så mycket vatten. Din flaska eller vätskesystem kan du lätt fylla på längs med vägen i bäckar och åar. Vattnet i fjällen kan du dricka direkt förutsatt att det är rinnande vatten du hittar. Fjällvatten är dessutom bland det godaste du kan dricka så skippa kranvattnet!

Ta med karta

Även om du tänker åka efter markerade leder är en karta bra att ha. Dels för att du ska få ett hum om terrängen, var vattendragen finns och om var sommarleder går. Samt att inte riskera att följa vinterleder. De är inte att rekomendera eftersom de ofta passerar över vattendrag och myrar.

Det allra bästa är förstås om du har en vanlig karta att stoppa i ryggsäcken. De finns numer i vattentåligt material. Det fungerar också bra att ha en kartjänst i mobilen. Se till att du har en karttjänst som fungerar när du inte har täckning och som är uppdaterad för det område du befinner dig i.

Jag använder själv Calazos kartor i mobilen. De gör riktiga fjällkartor med stor detaljrikedom. Det kostar från 50 kr och uppåt per karta vilket är väl värt. Det finns kartor över samtliga fjällområden, några områden för terrängkartor och en del sjökartor. Har du bara laddat ned kartan fungerar det utan täckning och du kan se på kartan var du befinner dig via mobilens gps. Jag använder även Topo GPS som funkar på samma sätt men som är gratis.

Sammanfattningsvis

Tveka inte att prova bland det roligaste som finns. Titta ut en tur som du klarar av och välj inte den längsta eller svåraste första gången. Räkna med att det tar mycket längre tid att cykla längs fjälleder än vad det gör på vägen. Packa ned mycket fika och lunch och se dagens som njutningsfull och inget du behöver cykla dig igenom så snabbt som det går.

Är du ovan, eller egentligen oavsett åk inte ut ensam och aldrig utan att berätta vart du tänker cykla. Fjällvädret kan ändras snabbt även på sommaren, olyckor kan hända och det inte säkert att din mobiltelefon har täckning. Det är bättre att ha sällskap på fjället!

Lär dig att laga enklare haverier och att byta däck. Det är kunskaper du behöver och något att tacka dig själv för att du lärde dig om det väl händer. Det är sällan roligt att vandra i cykelskor och dra cykel.

Bonustips – på en del fjällstationer och skidorter som Storulvån, Vemdalsskalet, Lofsdalen eller Funäsdalen kan du hyra en cykel för en dag! Perfekt om du inte har en egen eller möjlighet att kunna ta med dig en.

Till sist; ha en fin tur på fjället!