December har varit en bra månad

Det är inte dags att summera året och se framåt nästa riktigt ännu. Jag brukar ju göra det och det får bli om några dagar in på det nya året. Det är roligt att se tillbaka på de tankar och förväntningar jag hade och jämföra med hur det verkligen blev. Det här året som inte alls blev som det var tänkt.

Men även om inte det blir som tänkt kan det ändå bli bra. Och december har varit en bra månad. En tid som jag hittat lite mer återhämtning och lugn. Och en tid som jag varit väldigt trött och inte riktigt gjort de framsteg som jag vill på jobbet. Jag orkar inte riktigt de där 4 timmarna av jobb ännu men är ändå noga att ge mig själv lite extra omtanke och känna mig nöjd när jag får något gjort under en dag. Och jag mår bättre nu även om det tar tid.

Att det är bättre och lugnare i kroppen har också gjort att jag hittat mer lust till att mer än att bara fota. Jag har kunnat sitta med och redigera, sortera och klart bilder. Något som jag fått i hemläxa av min samtalsterapeut till nästa gång vi hörs. December har varit extra tacksam med sina vackra solnedgångar i år. De som jag ser från mitt vardagsrumsfönster och kan fånga bara genom att gå ut på gården. Norrskenen däremot har jag helt enkelt inte orkat vara uppe för att fånga.

December har också varit en fin träningsmånad. Inte sett till antal intevallpass, träningsminuter eller långa pannbensbyggande träningspass. Min träning ser inte ut som förut utan handlar mer om att komma ut. De dagar orken finns kanske jag kör lite längre eller tar i lite mer för att känna på. När jag är tröttare ett kort pass eller en promenad blir gott nog.

Jag har vågat mig på tre deltävlingar i Swe-cup och kört riktigt bra, Det kanske är underligt att det går bra att träna men inte annat men jag är van rörelse och mår bra av att få röra på mig. Och det har varit något som fungerat bra under tiden som varit och det är jag tacksam för. Jag har inte några som helst krav på mig själv och tar inte längre för givet att jag ska orka. Och därför blir jag extra glad när jag som i dag kan göra ett riktigt långpass på skejtskidorna eller som på annandagen hänga med på en fatbiketur med vänner i ett par timmar.

December har dessvärre varit en månad med mindre tid i stugan och jag försöker att inte känna dåligt samvete över det. Fördelen med stugan är att vi kan vara där vi vill och inte behöver känna att vi måste. Dels har det varit mindre snö därnere och jag har känt att det är jobbigt att köra bil så långt. Dels så gjorde Hasse illa ryggen när han precis kommit i gång att jobba. Så det blev en jul och blir ett nyår på hemmaplan i stället. Det är inte fy skam det med och jag hinner få vinter i Storhogna, pistmaskinshäng med Hasse och många timmar i skidspåret. Vintern har ju bara börjat.

Nu väntar 2022 och januari. Ett helt nytt år att fylla med sånt som jag mår bra av och kanske en fin present till mig själv. Fyller snart år och klämde lite på något jag önskar mig i dag. Vi får se!