Det kunde ha gått riktigt illa

Åter hemma i den lilla staden. Varje gång jag åker utanför Jämtlands gränser så inser jag att Östersund är riktigt litet, men framförallt en REN stad, inga fabriker som spyr ut en massa skit, inga stora motorvägar, inga fula förorter och skitiga små skogsdungar. Det är fint här, och rent och allt det där. Har spenderat ett par dagar i Västerås och även om längtan emellanåt kommer övern en att flytta söderöver är det över när jag passerat Rätan.

I torsdags morse hade det kunnat gå riktigt illa, ordentligt illa. Vi for härifrån runt 4 på morgonen, med Cissi sovande i bilen. Mörkt, dimmigt och och bara några få plusgrader. Kommer till Överhogdal och börjar prata lite om ’älgar och annat som stryker omkring i skogarna och helt plötsligt oförberett springer det över en älg, bara några meter framför oss. Magnus tvärnitar och får stopp på bilen ett par decimeter innan älgen. Den springer ned i diket och jag andas ut, då vänder älgen upp på vägen igen, precis framför oss och snubblar, lätt chockad blundar jag för nu smäller det. Men den kommer på fötter och haltar in i skogen. Bakklövern kan inte ha varit långt i från att hamna i grillen. Otäckt, har aldrig haft närkontakt med älg på detta viset och tusen tankar far i genom skallen och Cissi i baksätet tar allt med ro med kommentaren ”nu skulle Thomas ha varit här!” Jo visst. Semestern kunde ha slutat tvärt i överhogdal.

Det är egentligen rätt otroligt att man inte tar fler djur när man åker så mycket.

Vi har haft det bra, ätit gott och unnat oss en och en annan cider. Shoppat lite grann, inte mycket faktiskt, har inte hittat något dirket. Ett fynd dock, en fin cykeltröja för endast 199 kronor, det är fynd! Herrmodell men det gör ju inget när det är small, satt bra och den ska provas på spinning till veckan. Handlat lite husgeråd på IKEA och en ny tröja. Badat och träffat lillasyster. Skönt att komma bort var det i allafall.