Fatbikepremiären

Förra helgen gjorde jag gravelpremiär medan andra gjorde skidpremiär. Den här helgen plockade jag fram fatbiken efter att det dumpat snö. Kontraster!

Jag har försökt intala mig själv att jag kommer hinna åka så mycket skidor att jag kommer vara trött på det. Intala mig själv att jag faktiskt inte tycker att det är så roligt att snurra runt på någon kilometerslinga likt ett ekorrhjul. Det har gått rätt bra ändå men mest handlar min utevaro av skidåkning om att jag inte har preppat mina skidor. Som varje höstvinter.

Men jag var sugen på att cykla i snö. Blev inspirerad av mig själv efter att ha läst artikeln som Cykla.se skrev efter att vi surrat fatbike förra veckan. Och när Fredrik Tackman, en av eldsjälarna i stan bjöd in till en tur idag tackade jag ja!

Med väldigt trötta ben efter ett knäppt infall att klättra upp för Lysevegen i Norge, i ROUVY i går (59 minuters stadig klättring på tröskelwatt) rullade jag in mot stan.

När vi väl kom ut på stigarna kändes det helt ok i kroppen. Pigga och starka ben och bra balans efter en stund. Det har redan trampats snöskor och vi tryckte ned snön effektivt.

Drack kaffe i Klubbstugan och fick sen lite skönt lätt rull mot Lillsjön. Olle F visade ett nytt segment och jag kände att sommarens regnvåta leder gett lite skill även på snö.

När två timmar gått och vi skulle rulla hem gick luften ur min kropp. Lysevegen gav sig till känna och fatbiken kändes 100 kg tung.

I makligt tempo rullade jag och Stefan hem mot Torvalla. Via hans guldstig och vid Timmervägen i Torvalla sa vi hejdå.

Jag vek in på Torvallas finaste och körde upp den. Sladdade ned över ängen och rullade in på gården hemma nöjd och trött.

Så roligt det var och så roligt med häng i gäng. Det blir minsann mer av det här i vinter.

1

Comments are closed.

%d bloggare gillar detta: