Geocaching – ett trevligt sätt att få lite motion

Geocaching går ut på att hitta cacher dvs utlagda burkar av andra människor. Du använder en app i telefonen och dess GPS för att hitta dem, skapar ett konto i appen och tar med dig en penna ut. Mer än så behövs inte för att komma i gång.

Burkarna, små eller stora ligger på en kordinat som du ska navigera dig till. Appen i telefonen visar hur långt i från en cache du befinner dig och räknar ned sträckan när du närmar dig. Beroende på vilken terräng, vilken höjd eller om det krävs klättring, vadning etc får cachen en svårighetsgrad. När du hittar burken/lådan/röret får du skriva in ditt smeknamn på en remsa, sedan logga den på nätet. Vissa större burkar har andra människor lämnat saker i som du får ta med dig om du själv byter ut mot något du har med.  Du kan även själv lägga ut en cache men den ska först godkännas innan den blir offentlig.

Cacherna finns överallt, i städer, i byar, på fjället eller kanske precis bakom ditt jobb.  Inte allitd enkla att hitta för många cacher är finurliga och väl kamoflerade. Jag hittade bland annat en cache i  form av en myrstack för något år sedan. Vissa cacher är sk travelbugs som du ska föra vidare till en annan cache och på så vis kan den vandra över världen. Jag får fortfarande mejl om en sådan här travelbugs som jag hittade i Sörmland, förde upp till Östersund och nu flera år senare har passerat många länder.

Det är kort och gott en form av skattjakt som passar hela familjen. Ett bra tillfälle att komma ut och röra på sig. Lite mer spännande än Pokémon Go helt enkelt. Dessutom ska du vara så diskret som möjligt när du letar och loggar så att ingen upptäcker dig. Man får inte röja en cache. Det tillför lite spänning framför allt för barn.  Att vara först att ta en ny cache är lite av en sport och många åker ut så fort de fått meddelande om att det lagts ut en. Det kräver att man har ett premiummedlemskap dock. Med ett gratiskonto kommer man långt. Så prova du med! Mer om geocaching finner du på den officiella hemsidan.

För några år sedan när Cecilia var mindre geocachade vi ganska mycket tillsammans. Hasse introducerade mig i det när vi träffades. Ett roligt sätt att komma ut till platser dit man inte skulle ha begett sig annars. Vi var faktiskt på ett geocachingevent på Frösön en gång. En annorlunda men trevlig tillställning. Sedan svalnade intresset men appen har funnits kvar i telefonen.

Geocaching var det som vi ägnade dagen åt i dag. Efter lite strul med appen som inte uppdaterats på ett par år tog vi 6 cacher och gick ett par kilometer i fjällterräng. Vi kände oss ringrostiga och snurrade runt ett par cacher en bra stund innan vi upptäckte dem. Det tar lite tid att vänja ögonen att se efter saker som är väl gömda. Vi skrattade lite åt oss själva när vi insåg hur fåniga vi skulle ha sett ut om någon passerat oss, tre som intensivt stirrade i grankronorna. Vi fick även upptäcka ett litet vattenfall vi missat och klättra bland hala stenar.

En skön dag även om vädret var bistert bitvis. Det känns att hösten är här, på färgerna och i luften. Äntligen säger jag. Äntligen höst igen!