Gräsänkling

För några år sedan var jag ensam med gumman på veckorna, nu är jag det igen och redan första kvällen är jag rastlös. Min käre sambo har återigen börjat sätta vägräcken och ska ligga borta under veckorna hädanefter. Nya rutiner, framförallt mer planering för att få allt att flyta smidigt. Inte lika lätt att spontanträna, skjutsa till kompisar, handla osv osv. Men det kommer att fungera, absolut, vi är flexibla gumman och jag.

I går hade min sambo en dålig dag, först lyckas han förstöra den nyinköpta kaffebryggaren. Han fick ta en sväng till Jula som vi precis hade varit på för att få en ny kaffebryggare. När han pumpat upp däcken på cyklarna, fick han punktering på sitt bakdäck. Sen kommer han på den briljanta iden att tömma sin ram på vatten genom att skruva upp en skruv vid vajerfästerna under cykeln, vattnet fick han ut men inte tillbaka skruven, den gängade inte längre. Ett samtal till cykelgurun som avrådde honom att cykla och i stället ska föra ett försök att meka allt till rätta. Vår gemensamma långtur fick bli en timmes stigletande i Genvallaskogarna. Jag däremot, full av cykelsug tog Brunfloviken runt efteråt, på kanontid och grymt tryck i benen. Medvind till Brunflo och en snitthastighet av 34 mk/h peppade mig att inte ge mig i motvinden hem. Det gjorde jag inte och mätaren stannade på härliga 30km/h!

Måste bara bjuda på en liten filmsnutt när sambon skakar vatten ur ramen….och funderar om det verkligen var så bra att ta bort skruven.