I går var jag på bodycombat

Vilken besvikelse det blev. Vet inte vad jag hade väntat mig egentligen, men lite styrka, lite power och jävlaranamma. I stället blev jag inslängd i en snabbspolande film och gjorde slag och sparkar i blixtens hastighet tillsammans med ett gäng småflickor och pojkar från någon idrottsklubb. Den lilla salen var sprängdfylld med folk. Bara det gör att man defentivt inte kan ta ut en spark, om man ens skulle hinna det, utan att sätta skosulan i ansiktet på någon.

Mycket kändes igen från PSI och aeorboxen, men här gick det för snabbt, och helt plötsligt efter en intensiv slagkombination skulle det till och göras lite tai thi, jaha? Varför tänkte jag. Efter halva passet tittade jag på klockan och insåg att den inte gick i samma tempo som klassen.

Hopp och hopp och ännu högre hopp, lite skugghopprep och så hopp igen. Knät skrek åt mig, ge dig för fan, hade väl lust att vråla det till den stackars instruktören också. Löjligast var ändå den sista kombinationen då man skulle göra uppercuts och sen ställa sig på sidan och låsats slå på en liten boxboll. Plocka äpplen fast i les mills tappning då.

nej usch och fy. Det mest irritersammaste, som inte är body combatsen fel är att jag trotsade min förkylning och gick dit, vilket har resulterat i att jag titta mig i stjärnorna efter att kunna köra forza i dag.