Jag har inte klippet
Låg och tänkte i går att det var längesen jag kände mig stark, hade det där klippet i kroppen, det där lilla extra. Måste ha varit nån gång långt innan jul bortsett från ett tillfälle när jag skidade med jobbet.
På spinningcykeln och trainern är jag stark, drar många watt och är uthållig men kan inte lyfta mig det där lilla extra.
Jag presterar väl ungefär som vanligt, om jag ser till hur skidpassen såg ut i fjol. Det är väl bra, men inte fullt ut. Jag borde vara lite lite bättre i år, tekniskt är jag det men inte så mycket mer.
Jag åker snabbare på distanspassen med lägre puls, det är bra. Men jag har inte krutet som gör att jag är snabb när jag ska vara det. Det är inte bra. Jag är lite för långtradaraktig.
Inför ett större lopp, som nu när Öppet spår snart är här har jag tidigare år sett varit som ett elektriskt fält, kraftfull, sprättig i benen, lyft mig vad gäller fart och smällt till med tokbra pass. Framförallt har jag känt mig stark. Viktiga små anteckningar i träningsdagboken. Som inte finns i dag. Vad göra?
Nu räknar jag inte med träningen i söndags eller i går. Gjorde ett mesigt jobb som instruktör på cykeln i går. Jag har varit sjuk, därför finns inte orken just nu.
3 veckor kvar tills Öppet spår, två träningsveckor, sen lite lugnare. Inte mycket tid alls egentligen.
Så svaret på frågan, vad jag gör. Helt enkelt så stressar jag inte upp mig. Kanske kommer klippet och känslan av att vara stark eller så uteblir den. Jag kommer att ta mig mellan Sälen och Mora utan problem, någonstans runt min tid i fjol. Men jag kanske reviderar mitt tidsmål för i år, som egentligen är rätt luddigt. Just nu spelar faktiskt inte tiden så stor roll, jag vill åka för att det är så himla kul!
Inte likt mig, men jag har inte kroppen med mig i år. Det har också varit en höst med jobbiga saker privat, mycket att tänka på, jobbet som suger energi i bland etc. Livet helt enkelt. Mitt i allt har jag lärt mig en viktigt sak (det man vet men inte gör) Lärt mig att vila är viktigt och följt det, lyssnat på kroppen.
Nu tycker den att jag är lite för hård, tycker att jag ska vänta och sprätta när våren kommer. Okej då.
03 Comments
Leave a comment
Du betonar många bra saker i detta inlägg! Vila är min svåraste puck. Men därav en anledning varför jag alltid känner mig trött och inte tycker att resultaten kommer..Att jämföra sig med resultat från tidigare år är också svårt, då massor spelar in, livet socialt och allmänt osv.
Det är riktiga vasaloppet jag ska åka, jag har en klar plan hur jag ska ta mig igenom de resterande veckorna innan loppet och ett upplägg om hur loppet skall genomföras, det gäller bara att jag ska tro på det här själv, mitt mål med loppet och inte jämföra mig med alla andra. Jag har valt att inte åka de seedningslopp jag anmält mig till, med eftertanke så skulle jag nog åka loppen mer för någon annans skull än min egen..Kram!
Antal, längd och hastighet på träningspassen är bara små delar av helheten, huvudet måste med också, vilan och kvaliteten på återhämtningen likaså. Det är många bitar som ska passa ihop innan allt kan falla på plats. Sen är det ju en omöjlighet att hålla sig stark och sprättig jämt, fast det vet du förstås. Formen kommer och går. Helt rätt att inte stressa över det, för den brukar komma tillbaka. Ibland dyker den upp av sig självt, ibland måste man kasta om i kalendern för att få till det. Jag har inte riktigt lärt mig det där än, hur man frammanar formen på beställning.
Sen kan jag tycka det låter rätt positivt ändå att köra som en långtradare när det kommer till lopp som ÖS. Jag menar, det är ju ingen tävling det gäller? Väl? Man behöver inte ligga på och täppa luckor eller explodera uppför backarna för att knäcka konkurrenterna. Mer bara ett långt malande där dieseltruckarna kommer till sin fulla rätt 😉 Säger jag som aldrig kommit närmare än att jag sett Vasaloppet på TV ibland. Åk och ha kul du! Det är väl ändå det som är viktigast.
Vilka bra tankar ni delade med er av! Kloka och insiktsfulla.
Helena- vilan ja,den svåra, fast så otroligt viktig, tror du kommer att känna dig både snabbare och starkare snart (FÖR stark är du!). Du avslutar med något riktigt bra som jag i bland har svårt för, att inte jämföra mig med andra, något som jag jobbar på. Du gör ju helt rätt som fokuserar på ditt mål och inte kör lopp innan för att andra gör det eller för någon annan skull. Kram till dig med!
Karin- Just det du skrev var vad jag behövde höra, en otroligt bra input. Du har så rätt i det du skriver. Klart att det inte går att vara i toppform jämt även om jag vill det. Kanske det är så att jag helt enkelt har tränat precis så rätt som jag tänkt, cykelmässigt inför sommaren är det ju grundträning just nu, och då är väl ingen snabb?! det ska jag ju vara sen.
Visst är det så, jag behöver inte rycka eller spurta om någon under Öppet spår, då får jag inte göra annat, alla startar ju när de själva vill. Jag ska ju bara köra mitt tempo i nio mil. Diseltruck javisst!