Jämtlandsfjällen 2011 dag 1-3.

Etapp 1 Vålådalen- Stensdalen 13 km.  
Sammanfattar våra nio underbara dagar, långa inlägg med andra ord. 

Efter en stor lunch på lördagen 27 augusti-11 på Wärdshuset i Krokom begav vi oss upp till Vålådalens fjällstation. Härifrån utgick vi mot första etappen, Stensdalen. Vi hade bestämt oss att gå efter lederna i någon form av åtta, för att få det mesta av fjällen under våra nio dagar. Inte ha bråttom utan bara njuta av att få vara ute. Tälta när bra plats dök upp.
Över 20 graders värme mötte oss när vi gav oss i väg, väskan tung på ryggen trots att vi lyckats packa 15.5 kg var. Första delen i rätt enformig skog, väntar ju bara på att få komma upp ovan trädgränsen och få vidderna. När stigen började gå uppför kom åskan, sedan regnet. Vi pausade i skydd av en gran och öppnade första chokladkakan. Hasses tanke var att vi inte skulle gå hela vägen fram till Stensdalen utan slå läger lite innan. Men benen trummade på och väl uppe på fjällen ville jag inte stanna, regnet hade också upphört.

Första vattenstoppet vid Stensån, strax före delningen av leden mot Vålåstugorna och Stensdalen.

Efter ett par km började jag känna ett litet skav på vänster häl, jag hade tagit fel strumpor, på tok för varma. Stannade och bytte strumpor och satte på compeed. I stigningen upp på fjällen kändes skavet allt mer. Liten oroskänsla i magen, bara inte det blir värre tänkte jag.

Sista biten ned till Stensdalen var stenar och spångar hala, ben och kropp trötta, vi hade avverkat en hel dagsetapp på en eftermiddag. Det var svårt att hålla styrsel på kroppen. Halkade på en spång, skrek åt varje lite rörelse i gråset. Trötthet med andra ord.  Hittade en makalöst fin tältplats efter bron i en fjällskogsdunge med Lillstensfjället som utsikt. Myggfritt. Första middagen avnjöts utomhus med pannlampa på. En kattvätt i ån och sen in i tältet för första natten.  Omplåstring av hälarna, inte värre än innan, lättnad. Vi somnade båda gott den natten, att sova i tält är en angenäm upplevelse, man registerar ljud utan att tänka på det, varenda liten susing i skogen, ljudet av renar som springer förbi, alla intryck är sen borta på morgonen.

Etapp 2 Stensdalen-Gåsen 16 km
Vi vaknade till en underbar morgon, dimman låg tung över fjället bakom oss och solen höll på att gå upp, det lovade gott till en början. Vi passade på att titta på stugorna innan avfärd, vi kom så pass sent på kvällen att mörkret lagt sig. Ät frukost vid tältet och diskade undan.

En något morgontrött Hasse.

Packade i hop oss vid tio tiden för att ta oss an andra dagen mot Gåsen. Sträckan lovade vacker utsikt i stort sett hela tiden ned till vindskyddet Stäntja, om det inte vore för dimman till en början. Två damer gick förbi oss med dagspackning, jag krängde upp den ännu tyngre väskan på ryggen och kände hur axlarna värkte och benen tunga efter gårdagens tur. Önskade att min väska hade varit lika lätt som deras såg ut.
Första biten bjöd på vacker fjällbjörkskog med tät dimma över fjällen på sidan av oss. Fuktigt och svettigt första biten. Upp på Tubbjakke blev det tungt, kraftig stigning och halt. Vi pausade för lite choklad halvvägs upp och då kom spöregnet. På med regnskydd och regnkläder. Vi slet oss uppöver, mina hälar började göra riktigt ont, humöret sjönk. Biten till Stäntja kändes som en evighet och allt såg grått och trist ut. Jag funderade varför i hela helsike jag utsatte mig för detta. Vätan kröp in överallt, Hasse låg långt framför mig,  jag haltade efter, varje steg smärtade.
Efter allt för många timmar kunde vi se rastskyddet framför oss. Hjärnan tänkte bara mat, bestämde oss för en lite längre paus.
Första testet av torrmaten vi hade med oss, Jägargryta från Travellunch stod på menyn. Rastskyddet delade vi med en kille på MTB som tagit sig från Gåsen och skulle ned mot Stensdalen plus två kvinnor som var på testtur av stugorna längs leden, bedöma utbud i butikerna, frågade oss vad vi saknade, vackert väder, hela hälar tänkte jag. Damerna som gett sig av före oss vid Stensdalen såg vi bara som hastigast på väg mot Gåsen.

Mätt och belåten, maten jättegod, kaffet och ballerina ännu bättre. I tältet kvällen innan hade vi skämtat om all min packning av varma kläder, lite onödigt tänkte jag då, visade sig vara helt rätt för mössan och vantarna gav lite mer livskvalitet. Jag passade på att messa i väg en bild till gumman på vindskyddet.


Efter två timmar hade regnet upphört och vi gav oss i väg sista biten upp till Gåsen, regnbågen var magisk! Det såg också ut ljust ut vädermässigt, solen tittade fram, bra tänkte jag, då hinner vi torka upp innan nästa kvällsläger.

Stannade efter ett tag och åter plåstrande om hälen. Men ge upp fanns liksom inte även om Hasse funderade om vi skulle korta av om det blev värre. Vi avverkade km efter km i lugnt tempo. Vyeerna vackra och regnet såg att hålla sig borta. Men på toppen av passet mellan Gåsen och Härjångsdalen kom både regn och hård blåst. Vi stannade högst upp och åt två kakor. Matintaget hade vi misslycktas med, gick för långt åt för lite.
Kunde skymta Gåsenstugorna och nu gällde det att hitta en tältplats bland alla stenar snabbt för att undkomma regnet och få upp värmen för nu frös jag så tänderna hackade. Vid en bäck uppenbarande sig en kanonplats, gräs platt och på lagom avstånd från stugorna. Efter snabb tältuppslagning av yttertältet kunde vi laga soppa. Efter lika snabb diskning fick vi upp innertältet och kunde krypa ned i sovsäcken medan regnet och blåsten piskade tältduken.  Mörkrädd som jag är vaknade jag skärrad efter att ha trott att någon med pannlampa var på väg in i tältet, att tänka rationellt är inte lätt alla gånger.

 Etapp 3 Gåsen-Sylarna 17 km.

Morgonstund i tältet, lagom pigga och snygga. Vi hade under kvällen funderat på att korta av vår tur rejält och gå med mot Vålåstugorna om vädret inte blev bättre. Hasse kollade vädret som hastigast och det lovade mer regn på morgonen. En första titt ut ur tältet bekräftade det. Varför utsätta sig för mer väta och kyla? Frös gjorde jag fortfarande. Hasse tittade ut ännu en gång och då hade dimman lättat och solen tittat fram bort mot Helagshållet. Det avgjorde, vi skulle fortsätta. Morgonbestyr, gröt, kaffe, disk, packa i hop tält och packning. Smyga ned fötterna i blöta kängor och i väg med gott mod.


Lycka är i bland det enkla, som att få besöka ett utedass med papper! Jag passade även på att sno med mig lite extra papper, bra att ha. Vi sa adjö till Gåsen för denna gång och påbörjade den lätta vandringen ned till Gåssån. Vi hade lagt upp en plan med stadig lunch på förmiddagen, varma koppen på eftermiddagen och lättare middag till kvällen. Vi hade även bestämt oss för att ta in på Sylarna för att få en chans att torka upp. Fantiserade om grillchips och öl.

Vandringen ned till rastkyddet bjöd på makalös utsikt över stora delar av fjällvärlden. Solen stekte, lite vind och hälar som inte gjorde ont. Livet blev med ens lätt att leva!

Det behövs en hel del för många dagar i fjällen, jag bar maten vilket innebar att väskan blev lättare ju mer vi åt!


Vi tog en timmes lunch vid Gåsån, skönt att få kränga av sig väskan och njuta av maten. Vi stötte på damerna från Stensdalen som skulle ge sig av mot Storulvån.

Turens andra torrmatspåse, mos, kött och grönsaker! Även om det inte ser ut som så var det den bästa av allt vi åt!

Efter lunchen tog det över en halvtimme innan vi lyckades vada över Gåsån med genomblöta kängor som följd. Vätan gjorde också att mina strumpor blev större och compeeden gled omkring. Första biten mot Sylarna gick bra, vi trummade på bra. Halvvägs upp för Östra Endalshöjden pausade vi tillammans med en flock renar. Lite soppa och sen vidare upp mot toppen. Jag längtade efter nedförsbacke vilket jag fick och enormt mycket smärta i fötterna. Några km innan sylarna ringde Hasse och bokade rum medans jag tog av mig ett par strumpor. Jag hade inte kunnat gå ordentligt på ett bra tag. Humöret sjönk igen till gräslig nivå. Sista biten upp till stationen slet jag med mina onda fötter, lemmeltåg av andra vandrare som såg lika trötta och slitna ut. Sylarna är mäktigt, vassa hårda och de ger mig en viss obehagskänsla, tänker riddar Kato, Hasse associerar dem till Sagan om Ringen.

Lätt solbränd, nyduschad och fräsch, med nyskjorta kvällen till ära!

Lycka var sen att ta av sig kängorna, pusta ut, duscha, packa upp och slutligen laga soppa och äta vid ett vanligt bord medan solen gick ned och syltoppen som fond. Vi unnade oss även en varsin öl och chips plus ett par koppar kaffe. Kunde sedan lägga oss i vanliga sängar medan tält och kängor torkade upp.

Vacker foaje i kvällsmörker.

0

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: