Kommer man att klara det?
Det är inte många veckor kvar nu, alldeles för få. Har insett att det är en lång sträcka som jag ska averka. 30 mil är inget man gör på en handvändning, 30 till är till Gävle härifrån, det är misnt 15 timmars cykling, om jag kör tunr 2.5 mil i timmen, då hat jag inte räknat in depåstoppen. Förhoppningvis kommer man att få lite extra skjuts i form av folk, men ändå.
Det är att trampa på, och hoppas att man har de nedre regionerna kvar även efter, de ömmar bra bara efter 7 mil. Dåliga cykelbyxor har jag. Hur ska jag klara det psykiskt? Hur motiverar man sig själv i de stunder man bara vill lägga sig ned och inte resa på sig nåt mer?
Klarar man sig undan punkor?
Kommer sambon att försvinna i mängden redan efter ett par km?
Dör jag?
Överlever jag?
Kommer jag överhuvudtaget att cykla mer efteråt?
Får jag sällskap av mina demoner i skallen?
Vad fan har jag gett mig in på?
Positivt är ändå att jag snart har klarat mitt mål, att ha gjort 50 mil utomhus, rätt bra med tanke på vilken sen vår vi har!
0One Comment
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.
Ungefär samma funderingar som jag har! 🙂