Löjligt glad

Studsade nästan bokstavligen till jobbet i dag, inte alla dagar man har den glöden halv sju på morgonen, men det känns bra i kroppen och själen nu. Om man bortser från förkylningen som inte vill släppa kroppen. För Cissi trivs! Sälskapet kommer med tåget i morgon kväll, life is good!

Jag hade en förhoppning att kunna köra mitt spinnpass i kväll, det känns just nu som jag inte ska göra det, bättre att vätna tills jag känner mig riktigt bra. Träningen har inte varit som den borde, jag har inte sprungit som tänkt, har itne cyklat så mycket som jag planerat och styrketräningen ska vi inte ens prata om, den existerar inte. Kroppen skriker efter röresle, snart tystnar den och jag säckar i hop i soffan med en påse ostkrokar på magen (då talar vi om tappad kontroll totalt).

Det är ändå höst, jag får snart grotta in mig på Fristilen, köra min egna pass, få i hop ett vettigt träningsprogram i gymmet, ta några sena höstturer på fujin och några svängar i skogen, utmana huvudet på Body jam, ostkrokarna ser vi inte röken av. Jag vet, ska bara bli frisk först.