Löpningen går framåt!

Dock i mycket sakta mak för tillfället. Har fått rådet att springa sakta i början och ta det så försiktigt jag kan. Och så gör jag, och det går över förväntan med mitt knä. Använder knäskydd och det fungerar. I dag behövde jag bara stanna en gång och stretcha litegrann, det hjälper. Det är just när jag springer på asfalt som det börjar kännas.

Skorna är över förväntan, inte bara ruggigt snygga utan enormt sköna att springa i. Även om jag kankse inbillar mig så känns mitt löpsteg lättare och jag springer inte lika tungt som tidigare. Det bådar gott det här, jag är ute i god tid om inte annat. Än så länge är det korta turer och 3 mil känns som en evighet bort. Nåja inte stressa.