Lyckopiller tack!

Vet inte riktigt vad det är med mig just nu, kan behöva en injektion av något uppiggande. Dagarna bara rasar i väg, jag hinner inte bromsa upp och tänka efter riktigt. Mycket stressigt på jobbet men inte så att jag inte pallar det, bara så mycket att tänka på och så mycket att inte glömma bort. Och ni som känner mig vet att jag ofta kan glömma saker och vara mycket disträ, inte lätt ekvation.

Träningslusten är som bortblåst, låg till och med och funderade på att säga upp mitt medlemskap på Fristilen i går. Det ger ju som ingenting tänkte jag.

Annars så jobbar jag, sover äter och jobbar lite till. I kväll är det föräldramöte och det kunde lika gärna fått vara , orkar inte mer möten i dag, har haft två möten där jag snubblat på min egen tunga om vartannat. Proffsigt, nej inte direkt. Men som mamma och förälder är det viktigt att engagera sig i skolan. Men någon klassförälder blir jag inte igen!

Dags att rycka upp mig själv ur geggan och tänka positivt!