Maj snubblade när vintern rasade

I går kom vintern på besök. Först som ett kallt strilande och en temp runt nollan. Lite senare övergick regnet till stora tunga snöflingor och idag ligger snön på marken. Maj startar så som maj brukar starta. Med en sista känning av vintern. Det är lika tråkigt och nedslående varje gång. Men jag läste något bra i stil med att om man väljer att bo i Jämtland får man gilla snö, för den kommer i alla former och från alla håll mellan oktober och maj och lite däremellan.

Men snöväder i maj behöver inte vara tråkigt. I stället kan man vända det till något intressant. Som att fota fåglar i snöfallet. Det gjorde vi i går kväll. Vi tog bilen och åkte mot grannkommunen i sakta mak och tittade lite extra efter djur på åkrarna. I Trättgärde hade inte snön lagt sig på åkrar och vägar och det kändes lite som en grå novemberdag. Ute på en åker såg vi en strospov men den var lite för långt bort även med stort tele.

Vid Kattstrupeforsen där ett av alla kraftverk ligger hade snöfallet tilltagit och det satt en liten sädesärla på kanten till dammen. Vackert inramad av stora snöflingor. Lite länge ut i vattnet fick jag syn på stor sten och när jag fokuserade skärpan såg jag måsen som satt på stenen. Nästan skymd av snön som föll. Hasse hade fotat strandskator en stund innan. Ett rikt fågelliv där minsann.

Vi åkte vidare längs med grusvägar genom byar vi inte varit i. Stannade till i Krokom för en kaffe innan vi åkte ut på Rödön. Tog mot Tullus på helt nya vägar. Nu hade snöandet tilltagit och gjort både träd och åkrar vita. Det började också skymma vilket gjorde världen lite grådaskig. Vi skojade om att hade det varit höst hade vi med glädje fotat den första snön och tyckt att det vackert ute. Nu kändes det lite som maj snubblade när vintern rasade ur.

På Rödön var fågellivet rikt. Jag fick se både tofsvipa, storspov, gäss och tranor. Storspoven har jag bara hört och den förknippas med sommaren för mig så som storlommen gör. De båda fåglarnas läte är bardomen när jag fiskade mycket i sällskap till deras läten.

Jag hade tur nu när storspoven var så pass nära och lyckades fånga den mitt i maten. En otroligt fin fågel och täckningen på den påminde om sköldpaddsmönster som katter kan ha. Jag fångade också trana som stod still på kanten av en åker med snö i fjäderdräkten. Det var något ömligt över den. Stackarn som kommit hit från varmare breddgrader och kanske inte beredd på snöfall.

Vi åkte hem på moddiga och hala vägar när mörkret började lägga sig. Nöjda över att vara alldeles för sent ute och inte bytt till sommardäck än trots första maj. Vi sa båda att det blev en fin utflykt och något vi borde göra mer av. Men nästa gång utan snö, det är trots allt riktig vårmånad nu.