Morgontur

Äntligen! Jag klev upp långt före familjen i morse, för att till min glädje se att det var bra väder! Lite blåst och ett par plusgrader och sol! Slängde i mig frukost och ladde Ipoden med 3 timmars väl vald musik. Att kliva upp en söndagsmorgon före restan av familjen är ganska skönt, veta att när man kommer tillbaka har de precis vaknat och man har hela dagen tillsammans trots att man klämt av en långtur. Tidseffektivt.

Har längtat efter att få kämpa mig uppför Kännåsenbacken så kännåsen las i rutten. Först ut på Rödön och ned till Dvärsätt och sedan upp till Dille och Landsom. Där består asfalten mest av hål men omgivningarna är så vackra att det väger upp skak och pareringar. Jag hade i stort sett motvind till Dvärsätt och medvind till Dille, sedan blåste det nog åt alla håll och kanter, inte så hård vind men det känns på när man inte får en chans till återhämtning.

Väl i Kännåsbacken fick jag kvitto på att jag blivit mycket starkare sedan i fjol. Trots motvind höll jag högre hastighet och framförallt kom jag upp utan att ha andan i halsen. Skönt när det händer något när man trycker ned pedalerna. I backen ned mot Lugnvik mötte jag två tjejer från tjejträningen.
Tjusningen med Kännåsen är att man får en lång backe som belöning och där man kan prova att knäcka maxhastigheten, i dag 52km/h, skapligt med tanke på vindförhållanden. Cyklen känns förövrigt lite nervös nedför i höga hastigheter när det svänger, kan iof bero på mig också.

Mätaren stannade på skapliga 6.5 mil i dag, Runt 8 mil denna vecka, inte alls bra men inte så mycket att göra åt, får istället ligga i till veckan, någon paus från skrivande kan jag ta. Det börjar som sagt dra i hop sig. Sitter nu och gör om tabellerna och skriver löptext enligt konstens alla regler, förhoppningsvis blir det rätt denna gång.

Cissi skulle ha fotbollsträning dag, hon har längtat länge, väl där dyker det upp 2 barn till och träningen får ställas in. Lite besviken när hon kom hem, förstår henne.