det bästa äventyret är det som blir av

Sommaren rinner mig ur händerna

Vi har landat hemma. Packat upp väskorna, lagat middag och pratat om att flytta hemifrån med Cissi. Vi har lämnat midsommar bakom oss. En midsommar när mitt humör inte varit det bästa. När känslan av sommaren rinner mig ur händerna ständigt varit närvarande är det tärande. Jag försökt att vara positiv. Försökt att se ljust på saker och ting och att det finns så mycket att göra med lite fantasi. Tills det att jag försökt gå ned till ett vattentorn […]

Läs vidare

Siljansnäs – en cykelpärla!

Vi brukar utforska Dalarnas stigcykling när vi är nere och hälsar på Hasses pappa. För oss gör det inget om vi får åka en bit i bil om cyklingen är riktigt fin. Av en händelse läste jag om Siljansnäs i en turisttidning. Ett nytillskott i Biking Dalarnas omfattande ledsystem. Siljansnäs beskrivs som ”Stigcykling i det ursprungliga och orörda Dalarna” och ska vara familjevänlig med både enkla och lite svårare leder. Det väckte min nyfikenhet. Jag har bara passerat Siljansnäs på […]

Läs vidare

Fredag fast torsdag

Ute har regnet öst ned hela dagen. Klassiskt midsommarväder även om det inte är midsommarafton än. Det är jämngrått även nu på eftermiddagen och vi är på väg ned till Rättvik för att fira midsommar så som vi har gjort i många år. På taket har vi faktiskt med två cyklar. Jag sa i morse att jag inte vill stänga dörren för att något mirakulöst skulle hända och knät klickar upp. Vi får se men jag tror inte att jag […]

Läs vidare

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Häromdagen började jag skriva ett inlägg om att det snart bara är två veckor kvar tills tävlingspremiär. Om hur förväntansfull jag är och hur mycket jag har lärt mig sedan jag köpte cykeln och gjorde första svängarna uppe på berget. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Det har varit lite struligt den senaste tiden. Trasiga revben, förkylning, inställda tävlingspremiärer och små hjärnspöken. Lite tid att hinna med de få gångerna liften är öppen. Men så vände det […]

Läs vidare

Stuglängtan och den ständiga fjällängtan

Jag har inte varit ned till Storhogna och stugan sedan i påskas. Då låg snön fortfarande djup. Strax därefter flyttade Hasse tillbaka till stan efter en vintersäsong som pistmaskinförare. Sedan dess har varken han eller jag varit ned. Maj brukar vara en mellanmånad. Det finns mycket att göra hemma i stan och sakta tinar stigarna fram. Nere i stugan töar skidspåren bort. Vi brukar vara ned en helg i maj och framförallt en helg i juni. För att få få […]

Läs vidare