perfekt sittställning?

Att få en perfekt sittställning på racern är ett finlir och tar sin lilla tid. Förra cyklen jag hade, min fuji newest var en storlek för stor, nådde aldrig riktigt fram till bromshandtagen. Att då byta till team pro:n som jag har nu var en riktigt ahaupplevelse! Dels är den perfekt i storlek och så har den betydligt racigare sittställning. Jag gjorde inte så mycket åt den då i grundutförandet mer än att få sadeln på rätt höjd.

Nu fyra år senare har jag mixtrat lite, dels hamnade klossarna under skorna en aningens annorlunda än innan jag bytte trampor och klossar. Det har dock visat sig bli helt perfekt, mer kraft ut i fötterna. När jag ändå var i gång sänkte jag styret härom dagen genom att flytta ned styret en distans. Inte mycket egentligen men en vild chansning eftersom ryggen ibland bråkar inte alltid tycker om att sitta så utsträckt. Men under dagens 8 milatur kände jag inget mer obehag i ryggen än vad jag vanligtvis gör.  Möjligtvis ska jag försöka att räta upp sadeln ett par mm, har provat att ha den som sig bör helt vågrätt, vilket resluterade smärta utan dess like. Men jag sitter nu i mitt tyckte nästan helt perfekt. Dessutom ser äntligen hojen så racig ut som den sig bör trots kort cyklist!  Tänk vad små förändringar kan göra mycket!

Hasse hittade en för honom mycket intressant skylt, Vinälven, ”å en hel älv med vin” var hans kommentar. Jovars,

Nåväl och föressten har våren visat av sig i dag, i går var det vinter i dag härliga plusgrader, sol och för att vara Östersund med omnejd rätt vindstilla. Vi mötte en hel del cyklister under vår tur. Fick även spontansällskap efter Marieby av en riktigt snabb cyklist. Distansrundan tog en annan vändning när jag för kung och fosterland drog som ett skållat troll och slet som ett dito för att hålla rullen. Vadå släppa? Finns inte i min värld! Härligt genomkörda ben och lika skön känsla i kroppen, bäst av allt är att jag börjar känna mig lika i bra form som cykelåret 2010! Det här bådar gott med andra ord.