Shit jag slog mitt rekord i plankan

Jag har lite att göra så här på torsdagskvällen. Så pass lite att göra att jag tänkte se hur länge jag kunde stå i plankan. I september förra året var jag med i en plankutmaning som gick ut på att jobba sig upp till 5 minuter. Jag fixade det.  Sen slutade jag slå mina rekord i plankan och fokuserade lite mer varierad  bålträning.

Nu funkar jag så att om jag bestämmer mig för något så ger jag mig inte i första taget. Ned på golvet. På med timern på 6 min och en kommande backlåt i mitt kommande sommarpass på hög volym. Inte tänka på att benen gör ont efter löpningen, inte tänka på att magen gör ont eller att mjölksyran sticks.

Visst tusan blev det en höjdpunkt när tiden gick ut!

Jag bet i hop. Hårt. Provade att andas någorlunda lugnt. Spände varenda liten jäkla muskel i coren. Skulle fixa det. Tänkte att om jag ger upp får jag göra om tills jag klarade det. Hur kul skulle det vara? Inte det minsta. Det funkade. Tankens kraft är stor när magens kraft är mindre stor.

Foto- dottern

6 minuter, inte sekund mindre eller mer. 6 minuter det är länge det. 1 minut längre än i september. Nu ska jag inte slå mer rekord på några månader. För det gör ont.