Tack februari!

I morgon är det första mars och den första riktiga vårmånaden. Här hos mig innebär det kalla nätter och varma dagar. Den femte årstiden står för dörren och eftermiddagarna blir långa. Mars innebär också ett par snöfall, minusgrader och långt i från stigar att cykla. Men det är en vårmånad.

Nu kom marsvädret redan i februari med tö, varma dagar och nätter. Det har tagit hårt på snön både hemma i Östersund och i Storhogna. När jag kom hem till lägenheten insåg jag att jag helt missat Östersundsvintern i år. Jag har varit i stugan nästa hela månaden. Jag kom hem till våren helt enkelt.

Men det har varit en otroligt fin februari till fjälls. Vi har varit ute mycket i den mån som mitt knä klarat av den första tiden efter operationen. Vi har gått med snöskor och fikat vid Stockåflåstugan. Jag har åkt skidor och fotat mycket. Fått uppleva många norrsken och följt med Hasse i pistmaskinen kväll efter kväll. Jag har verkligen tagit tillvara på möjligheten att vara utomhus. Inte cyklat lika mycket utomhus som förr om åren men så kan det vara vissa år.

Jag har åkt den nya högfjällsrundan på Storhogna tre gånger. Två gånger i av dem i dimma. Sådan där tjock svår dimma som gör det svårt att navigera trots att jag kan platån utan och innan. Det är både häftigt och skrämmande med fjällvädret.

Februari går fort. Alldeles för fort. Jag hade gärna haft de där snöulliga träden ett tag till. Kylan som biter lite i kinderna och en sol som försiktigt börjar värma. Månade mellan vintern och våren.

Tack februari för i år och välkommen Mars!