Trampade av mig ilska

Luften gick som ur mig i dag. När vi upptäckte att Cissis cykel var borta höll vi precis på att byta om för att reka lite stig på Frösön. Det blev inget med det. I stället for vi runt stan i ett lönlöst försök att hitta cuben. Kanske kunde det ha varit någon på väg till krogen som tagit cykeln som lämpligt färdmedel?
En timme snurrade vi runt innan vi gav upp och åkte hem.
Hade tänkt att styrketräna med Anna men vi sköt på det tills i morgon.

Har varit arg, besviken och ledsen. Det gör ont i ett mammahjärta när ens barns saker försvinner. Så jävla onödigt rent ut sagt. Att det ska vara så svårt att skilja på mitt och ditt. Men jag kan inte göra så mycket åt det.  Hoppas på att någon har lämnat in den till hittegodsavdelningen eller att alla mina krokar jag lagt ut ger något resultat.

Efter en sen middag slängde jag på mig cykelkläderna igen och trampade av mig lite ilska. Åkte upp till sommarhagen och körde mina slut på mina ben på blöt äng. Pressade på uppför och allt eftersom rann ilskan av mig. Jag stötte på rådjur i den fina vårkvällen och skrämde slag på en herre med tre hundar trots att jag smög mig förbi. Vuprade bland stenar och lyckades göra några snygga hopp utför de där dropsen jag inte vågat tidigare.

18 km senare är jag i allafall inte lika arg. I bland är det terapi att cykla. 
0

2 Comments

  1. Jag har svurit mer än på mycket länge…idioter ja! man blir så hjälplös och arg. Frhoppningsvis kommer den tillrätta 🙁

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: