urusel dag

Kallt ute, inte mer än ett par plusgrader, lite blåst och ett velande innan vi bestämdeoss för att ändå ta en tur. Insåg att det ite skulle vara möjligt att åka brunfloviken runt, sastade på Lugnvik i stället.

I vanlig ordning tappar jag humöret, det är svårt att cykla tillsammans med någon som är starkare och snabbare än sig själv. Magnus är ju helt naturligt bättre än vad jag är, jag inser ju att det aldirg kommer att bli jämt mellan oss, det vore dumt att tro det. I slutet i fjol hade vi hittat en bra balans som gjorde att vi kunde cykla tillsammmans. Den balansen är långt borta nu som det känns. Han sticker upp i backarna som inget, jag efter lika trögt som i fjol, ingen fart på benen och flyt i cyklingen.

Det är knäckande med tanke på all den energi och tid jag lagt ned i vinter på att blir starkare och snabbare i benen. Alla timmar i gymmet och i spinningsalen känns som bortkastade. Jag känner mig tung och otymplig. Kan man vara för tung för att cykla?

Men å andra sidan är det andra turen för i år, det är ju bara början och man är väl rätt ringrostig. Eller så ska jag inte hålla på med detta?

Som grädde på moset och då bokstavligt blir det tårta i dag, jättebra för min tungakroppkänsla.
Gah ryck upp dig Helena.